Könsrollen sviker oss alla

    Angående jämställdhet. Jag har skrivit om det tidigare och jag tänkte nämna det igen i egenskap av Emma Watsons tal för FN. Stereotypiska könsroller påverkar individen negativt. Det begränsar oss från att vara oss själva och det placerar oss i fack där vår individ inte trivs eller inte vill trivas. Istället för att exempelvis ställa egenskaper som stark och känslig mot varandra och fördela egenskaperna till kön så bör de fungera ihop med varandra och komplettera varandra, oavsett kön. Samhället skapar krav på kön som har negativa konsekvenser för oss alla. Som Watson nämner i sitt tal, om inte samhället ser till att män ska kontrollera kvinnor så kommer män inte försöka kontrollera kvinnor.   Vidare för att prata om könsrelaterade egenskaper, om inte samhället uppmuntrar män till att vara våldsbejakande, okänsliga och kontrollerande så hade inte förtrycket av kvinnor sett ut på det sätt det gör.   Det betyder ju också att män lider av stereotyper och ojämställdhet och har en del att vinna på ett samhälle fritt från könsnormer. Denna retorik är bra. Den inkluderar män vill att vilja ansluta sig till feminism och det är välbehövligt. Det är dessutom ytterst nödvändigt inom internationella kampanjer.    Män lider under en av de tre kategorierna där man pratar om feminism och hur kvinnor inte är jämställda män. Det finns social jämställdhet, ekonomisk jämställdhet och politisk jämställdhet. Resonemanget ovan är exempel på hur män lider under kategorin av den sociala fronten. Det ska inte på något sätt förväxlas med att kvinnor är de som till större grad inom alla aspekter lider av de rådande könsnormerna. Könsrollerna ligger till grund för könsskillnaderna och kvinnoförtryck. Hade vi inte haft könsroller så hade en könsmaktsordning där män är överilande inte varit möjlig.    Kvinnors sexliv hade vart accepterat istället för tabubelagt. Kvinnor hade inte tjänat mindre, blivit utsatta för sexuella övergrepp och våldsbrott, objektifierats, blivit nekade skolgång, blivit nekade karriär, blivit bortgifta som barn för att ge exempel.    Effekten av kvinnoförtrycket syns överallt, på olika vis beroende på landets utvecklingsnivå. Retoriken i Watsons tal saknar djupgående analys och det är den analysen som ofta gör att människor upplever feminism som radikal. Roten av problematiken måste behandlas och för att det ska hända måste en erkänna män och kvinnor som jämlikar och ta symptomen av förtrycket på allvar i alla grader. Den ordinära antifeministiska kommentaren aka blondinbellastil om att en ska ägna sig åt de ”viktiga problemen” istället för ”småsaker” är därför att förkasta. Ändå, bra tal.