Kärleksillusioner.

Efter en fullspäckad lördag med flytt och pappas 50års firande var jag verkligen helt slut på lördagkvällen. Hann i alla fall se Melodifestivalen hemma hos pappa innan jag däckade i sängen hemma hos mig. Tycker helt klart rätt låt vann, är ju som alla andra lite kär i Robin Bengtsson. Sov däremot inte så jättebra. Ni vet när en drömmer om saker som gör att en känner sig lite typ ledsen eller på något sätt känslomässigt berörd när en vaknar? Jag brukar ofta drömma om specifika personer om och om igen som jag helst skulle slippa drömma om helt ärligt. Antar att det finns personer som alltid kommer finnas där i bakhuvudet som en ibland tänker på lite extra i det undermedvetna. Om jag ska vara ärlig så är det ofta kärleksdrömmar med olyckligt slut, story of my life. Drömmen om den där riktiga kärleken som aldrig inträffar för mig. Förr tyckte jag det var så fånigt att prata om kärlek och "längta" efter att träffa någon och uttrycka det. Nu tycker jag nog tvärtom, det är inte alls fånigt eller töntigt att vilja träffa någon eller bli döds förälskad, tror de flesta av oss faktiskt tycker kärlek är ganska fett innerst inne. Tyvärr har jag byggt upp så många försvarsmekanismer genom åren och är inte den som hör av mig till de som jag faktiskt känner att jag vill/velat höra av mig till längre. Det beror väl på att de gånger jag faktiskt försökt att göra det eller velat satsa på något har saker och ting inte blivit som jag vill. Jag är ganska feg egentligen när jag tänker efter men vill verkligen inte vara den som blir bränd eller lämnad mer. Jag tror även det är därför många tjejer (mest tjejer), inklusive mig själv pikar samt dissar killar på sociala medier. Det är så tröttsamt när någon slutar höra av sig helt plötsligt eller att bli behandlad som en jävla toffel, tillslut tröttnar en och det enda en vill ha är någon slags hämnd eller makt eftersom att killar oftast har makten pga samhällsstrukturer. Jag har i alla fall tröttnat på att konstant bli besviken och slutat bry mig om killars jävla integritet när dem stampat på och förnedrat mig. Många känner nog igen sig. Nu vart det ganska personligt igen, blir lätt så men jag kan tycka att det är skönt att dela med sig av sånt som är på riktigt och sånt jag känner för att skriva om för stunden. Idag var det min trasiga relation till kärlek. Hoppas i alla fall att eran söndag och helg har varit bra, att ni skrattat mycket, gjort det ni kände för och omringat er med människor som ni tycker om. Kram!