Inviger Kebbyxorna ute i det fria!!!

En vecka går väldigt snabbt man hinner knappt blinka. Veckan som gick var kantad av mycket tandgnissel, att vara tonåring verkar vara jätte påfrestande och mycket av min tid går åt att trösta, uppfostra och stötta. Mycket av min tid går också åt att fundera och debattera med mig själv om han verkligen behöver min hjälp eller om jag curlar honom och gör honom till en hjälplös vuxen som någon annan stackars kvinna ska behöva ta hand om. Sen är det just det att jag inte kan låta bli, jag älskar honom och hans ansikte är mitt hjärta, det är svårt att inte vilja vara där med ett tröstande ord och en hjälpande hand när han famlar så.Jag har bestämt mig för att jag gör rätt och att han kommer att bli en underbar vuxen som kommer att vara självständig och ta kloka beslut.Av mina tre barn så är det min tonåring som tar mest tid och ger mest utmaningar just nu. I och för sig rättvist då de andra två har av olika anledningar tagit mycket tid tidigare och det är lugnare på den fronten.  Nu är Mårten ute och tar ner den färgglada julljusen i trädgården som har fått sitta upp lite längre än lovligt. Men det ger så mycket trevnad att jag har ignorerat att hela gatan tog ner sina slingor för länge sen. Ja ja de blinkar inte iallafall. Förra helgen var vi ute och busade i Hjörnared utan korv, den här helgen var vi tillbaka med korv och ingen snö.Däremot fick vi sällskap av vuxna med både barn och hund så Alex och Vera var överlyckliga. Det blev en supermysig stund och Vera och jag sov djupt i en timme när vi kom hem. Jag fick till och med möjlighet att inviga mina nya keb byxor i det fria!!  Det är det härliga med söndagar, lördagar är vi oftast på språng men söndagar är vi oftast hemma och myser runt i underställ. Igår var vi på Väla för jag ville köpa tvål till badrummet. Alexander gillar också att vara med oss på Väla. Det blir en lite mysig stund med glass och ALLTID en röd ballong från Mcd. Fem minuter efter att han har fått den så ångrar vi det, då han viftar och tjoar med den. Men å andra sidan så är han tre och inte 40. Min sista vecka på vc och det känns sorgligt. Jag har trivts så himla bra och jag kommer att sakna det. Vem vet, kanske kan vara den perfekta platsen längre fram? Det hade nog kunnat vara min perfekta plats redan nu men jag vet att jag måste få in akutvård först..Jag tänker bjuda på tårta innan jag slutar och jag försöker räkna ut hur många som arbetar där pust, vill ju helat inte ha glömt fem personer och köpa för lite tårta. Vill inte heller beställa för mycket så att det blir ett överflöd av tårta då alla äter nyttigt och hälsosamt där. Semmeltårta?