På väg tjejresa tjohooooo!!

I maj i år fyllde mamma 70 år och då valde vi att istället för att åka till Hawaii med henne (hennes önskemål) så bokade vi in en tjejresa till Kebnekaise där vi ska rida islandshästar. Mamma och jag har ridit en stor del av våra liv men för min del så är det 10 år sen sist som jag red regelbundet och för mamma är det nog 16 år sen sist, men hon hävdar 7 år.Jag såg på mamma att det var delade känslor inför den här presenten.Delvis så tyckte hon att det var roligt och härligt med tjejresa samt att få åka upp till Lappland, miljön och hästarna, men också en stor oro inför om hon skulle orka rida i 3 dagar och om hennes knän skulle reda ut det.Varje gång som vi har pratat om det så har hon sett glad och stressad ut på samma gång, inte alla som lägger märke till det men jag kan se det även om hon försöker dölja det.Det är magiskt roligt tycker jag.Och jag känner likadant, roligt men samtidigt ”åh herregud vad har jag fixat åt oss!!” Mamma som läste det finstilta pratar nu om utedass, WTF??? Jag har sakta men säkert köpt på mig ridbyxor och saker som jag behövt inför resan, införskaffade till och med en kniv på Naturkompaniet, en fin grön kniv. En ostkniv visade det sig:D. Men min mor började i tisdags. Kl 05.20 ringde mamma i tisdags för att väsa att hon inte hade några ridstövlar.”Varför ringer din mamma om stövlar så här tidigt???”, min sömndruckna man väcktes från de dödas sömn.Hon ringde sen samma dag alltså 2 dagar innan avresa för att berätta att hon hade hittat en ridkappa och ridskor även om hon hade velat ha ridstövlar, men att omfång och storlek på stövlarna var som för pygméer hahahahahaha.Vad man måste veta är att min mamma går igenom en personlighetsförändring när hon ska ut och resa.”Hon beter sig som om hon aldrig har rest”, brukar en hennes svärson skämtsamt säga.Och det är sant, hon får en stram hållning, ett nervöst kontrollerande av papper, en skärpa i rösten och en ”jag tål inga skämt” attityd. Fast mamma är mycket berest och har varit reseledare till och med för stora bussresor när jag var liten.När vi reste till Thailand förra gången så påflygplanet fyller man i en lapp där det ska stå lite om en, vart man ska bo, vad man arbetar mer, passnr etc.Mamma skrev att hon var retarded under yrke.Vi kunde inte sluta skratta, jag skrattar fortfarande så fort jag tänker på det.Hon var INTE road.Man skulle kunna tro att filmen ”Bangkok Hilton” skrivits om henne så nervös och hysterisk som hon blir. Nästa vecka ska hon resa till Frankrike och vi har redan mycket roligt på hennes bekostnad. Nu börjar det redan planeras inför bilresan till Köpenhamn och Kastrup som är ett hell hole av korkade människor enligt min underbara mor.Vart man ska parkera, hur många timmar man måste vara på plats innan avgång och hur många kilo som man faktiskt får ta med sig.