Inlagd på sjukhus

En snabb vändning och en paus i vardagen kan man säga. Jag hade planerat att hålla på informationen om att jag är kroniskt lungsjuk tills den dagen som något likande som nu inträffade. Det blev ingen långvarig hemlighet haha. Min kropp är väldigt sjuk och kommer alltid vara, men jag är riktigt duktig på att gömma detta. Jag har varit rätt dålig i mina lungor ett tag, försöka behandla mig själv hemma med antibiotikainhalationer samt tabletter. Men i helgen brast det och min kropp orkade inte mer. Jag körde in till akuten i söndags efter flera händelser av att ha tappat luften under helgen. Blev väl omhändertagen och efter lite om och men med 7 nålstick rullade jag in på avdelningen. Efter detta finns det inte så mycket flera frågetecken från min sida, man vet vad som väntar. Det blir antibiotika dropp i 10 dagar. Jag är van även om det var ett tag sen jag hade det sist. I själva verket är det dock alltid bara en tidsfråga innan jag behöver dropp och syrgas nästa gång. Det är mitt liv, min sjukdom och inget konstigt. Något jag valt att inte vara öppen med under min uppväxt då folk lätt dömmer, tycker synd om en och kollar på dig på ett annat sätt. Scenarios jag starkt velat undvika. Skillnaden från då till nu är att jag blir sjukare, det blir svårare att hålla undan min sjukdom och jag kan då lika gärna försöka inspirera de i samma sits om att man kan leva ett (nästan) normalt liv ändå. Trots att du äter 50-60 tabletter om dagen och inhalerar för att kunna andas.  Nu iallfall så får jag hjälp. Jag kommer att ligga kvar på sjukhuset tills fredag för att sedan fortsätta droppet hemma själv. Varken en bra eller dålig timing detta skulle jag säga, missar sista veckan på jobbet men samtidigt skulle jag sen vara ledig ett tag så har inga andra planer inplanerade ändå förutom att jag ligger begravd i "leta lägenhet i Hudiksvall världen" ... Jag saknar hemma när man ligger inlagd såhär på sjukhuset. Jag som är riskgrupp får heller inte lämna rummet eller ha besök, så det blir lite ensamt. Men sjukpersonlen är bra och håller mig sällskap om så önskas. Nu ska jag försöka vila vidare då man blir så otroligt trött av alla tunga mediciner, men uppdaterar er snart igen här från sjukbädden ;)