Åkte in akut

hejsan fina läsare. Hoppas allt är bra med dig. Jag tänkte dela med mig av en historia. Det började när jag var gravid. Jag hade inte graviditets illamående men spydde  då och då, ca 5veckor mellan gångerna eller när jag ätit för mycket sött och gott eller flötig mat. Detta fortsatte efter förlossningen. När min dotter var 2veckor gammal spydde jag första gången. Vid tredje gången spydde jag blod. Då åkte sambon och jag in akut till Eksjö sjukhus. De visade sig att jag hade inflammation i bukspottskörteln och gallsten. Jag föll ihop i tårar och kunde knappt sluta gråta. Å det blev inte bättre när det sa att jag blev inlagd och att det ville operera bort gallblåsan. Jag låg där på britsen och var helt slut. Och längtade efter min dotter så otroligt. Söndagen den 9september åkte vi in och den natten sov jag själv var inte mycket sömn.grät mig till sömns och vakna med tårar. Jag kände mig så tom och ensam utan sambon och min dotter. Vid lunchtid kom det till mig och jag kramade om dom så hårt. Ammade min dotter. På eftermiddagen fick vi reda på om operation, ja skulle få en titthålsoperation, föll i tårar ja hade äntligen kommit tillbaka efter förlossning och nu istället detta..Tisdagen vid 14.10 kördes jag till operationssalen, jag hade bett om lugnande och de va tur. Jag fick veta att jag skulle stå upp under operation häftigt ändå. De gav mig sömnmedlet och jag blev helt varm och sen vart jag helt borta...Runt 18.00 tiden på kvällen vaknade jag upp i uppvaket. Gud va trött jag var. Allting kändes som 10minuter så himla konstigt. Vid 19.00 tiden fick jag åka till mitt rum där sambon och min dotter var. När de rulla mig tillbaka sa jag till dom att nu känner jag mig som en riktig stålkvinna. Förlossning och operation på två månader. På onsdagen åkte vi äntligen hem och jag var så hungrig, levt på dropp i armen och tisdagskväll fick jag flytande. Men Gud va hungrig jag var.. När vi lämnade avdelningen sa de "hej då stålkvinnan" Jag var så lättad nu att de var över med spy och den hemska värken i bröstet. De fanns inte längre. Idag får jag lite ont men inte alls den smärtan jag hade innan. Så jag försöker att inte äta så mycket sött och fet mat.  Min fina underbara sambo har fått fira sin första farsdag också. ♥️ Mer som hänt sen sist? Våran dotter har blivit döpt, jag och sambon har firat sex år ihop TILLSAMMANS med VÅR DOTTER. Jag har förstorat min förlovningsring då mina händer blivit större efter graviditeten.   Jag har funderat lite på min blogg, hinner typ aldrig skriva så funderat på att ta bort den...jag får se ibland är det skönt att skriva av sig. Annars får den bara ligga vilande så skriver jag om speciella händelser i mitt liv. Som tex i detta inlägget. Vi hörs en annan gång, säkert nästa år kan jag tro. Ha de så fint så länge.  allt ska man klara, och allt kan man klara om man är tillräckligt stark...