Beroende av prezels och saknaden av sitt dormroom

Tänkte slänga in lite minnen från USA här i bloggen ibland också. Bilden nedan är tagen av min rumskompis som jag hade, när jag åt prezels i sängen men tappade ut allt på golvet. Titta bara på besvikelsen i mitt ansikte. Var verkligen beroende av prezels under utbytestiden, speciellt pizzaprezels, herregud vad goda dom var. Saknar dom nu. Något annat jag saknar (och vilket jag är förvånad över att jag saknar) är mitt dormroom. Gillade det inte allt för mycket när jag bodde där, men det hade sin charm, Saknar väl mer vad som hände där gissar jag. Vi umgicks där med min rumskompis och andra vänner, tittade på film och när nya säsongen av American Horror Story kom ut i höstas låg vi ock kollade veckans avsnitt på golvet och åt fruit rolls och fruit gushers (saknar dem också!!). I böjen bodde jag där hela tiden, och min rumskompis var borta hela tiden, men när jag träffade min pojkvän flyttade jag till honom, och min rumskompis började bo där istället. Det var rätt sällan jag såg min rumskompis egentligen, då vi hela tiden gick om varandra. Skulle däremot aldrig klara att bo i ett dorm under en hel collegetid, då det är så litet, men alla freshmen måste ju bo där. Positivt är ju att man får vänner genom att dela rum med någon eller några. Det var väldigt stränga regler där. Man fick inte ha någon alkohol på rummet eller ha besök efter kl 2 på natten. En gång var min pojkvän i rummet efter kl 2, för han skulle sova där, men så kom personalen och knackade på dörren. Vi visste att det var dom som knackade, så jag fick panik och knuffade in min pojkvän på toaletten, och öppnade dörren till personalen. De sa att de hörde en kille inne på rummet och att han måste gå. Det var rätt pinsamt. Sen skällde de lite på min pojkvän när han gick ut, och sa att han inte skulle försöka gömma sig, och att konsekvenserna kan bli värre om man försöker gömma sig.