svag doft av plattång

När jag satt mitt emot min kille igår och drack öl påmindes jag om hur segt man kan ha det med någon man tycker jättemycket om. Det var, är, en ganska skön insikt. Som jag kanske borde påminna mig om i andra relationer också. Ibland är det bara så att allt man säger landar fel och varje skratt är lite för högt eller långt som för att kompensera för hur bängt det är att man inte bara kan vara avslappnad och lycklig varje sekund av livet. Vi skulle gå på bio men åkte hem istället. Drömde att jag skulle fira nyår. Surfade på höga isvågor och letade hela tiden efter olika koder som visade sig vara till fel lås. Idag lånade jag en bil och åkte ut till bauhaus för att köpa någon slags metall till julians utställning. Efter att ha släppt av herrn bar det av till pingskyrkan för att äta lunch. En gulaschsoppa med bröd för fyrtio kronor. Drabbades tyvärr av elallergi på vägen hem. Bilen jag körde är väldigt tyst men luktar hela tiden lite plattång. Som när man bara har luggen kvar och det ryker och fräser för att håret inte är helt torrt och tången varit igång för länge. Körde mot gunnebo slott för att dricka kaffe men var inte i stånd att välja mellan hallongrotta eller bulle eller kanske något med choklad? Stannade vid vägkanten för att rastas någonstans i mölndal. Sprang fram och tillbaka på en grusväg vid vattnet i regnet med mobilen kvar i bilen för att känna att jag är JORDAD. Saknades bara att ta av skorna. Har laddat ner instagram igen. Igen. Verkar också som att alla trendspaningar om att bloggen är påväg tillbaka stämmer. 2023 hoppas jag på många textbaserade bloggar utan massa tips eller listor.