Dödar sexlust, kan göra så du får svårt att få barn!

Läste precis att Ergenyl bör ej ges till kvinnor i fertil ålder då det kan påverka ovarierna, så det kan bli svårt att bli gravid.     Jag känner att detta är lite för privat, var varit tveksam om jag ska dela med mig om detta här. Nu fick jag veta att det finns fler som käkar dessa mediciner, som aldrig tänkt på detta. Därför vill jag dela med mig av det här när jag vet att det finns fler människor som sitter i samma båt, lika när det gäller sexlusten. Jag har valt att inte skriva om vad jag käkar för mediciner, känner att det är lite för privat, inte det jag vill ha i fokus här. Lituim och Ergentyl är dem två medcinerna som jag äter. När Ergenyl sattes in så började jag märka att sexlusten börjar försvinna mer och mer, att den tog död på den sakta men säkert. Jag sökte hjälp för detta direkt när jag började märka av detta, tog upp det med min läkare. Berättade att jag trodde denna medicin var boven, för det jag känner nu, har jag aldrig känt förr. Kände att hela kroppen är i oblanas, men det trodde inte hon. Hon tyckte inte det var någon stor grej hellre att sexlusten försvann utan jag skulle acceptera att läget är som det är. För mig var det svårt att ta dem orden, speciellt när hon är äldre på dar, har inte kanske samma syn som mig där. När man inte mår bra så orkar man inte strida, utan väljer lita på sin läkare, hennes ord, att hon kan sin sak.   Åren går, märker detta blir mer och mer ett problem, det går så långt att jag blir livrädd för bli lämnad pga detta. Jag söker hjälp igen, när jag märker dessa känslor börjar komma, känslan att vara rädd för att bli lämnad. Allt detta leder till en ond cirkel, men jag får exat samma svar igen. Tillslut blir det att jag skäms över att jag ser detta som ett problem, när min läkare påminner mig om att det är ingen stor grej. Jag frågar henne igen om detta inte beror på medicinen, frågar om det inte finns andra allternativ, berättar att ha det såhär gör så det blir en ond cirkel, att jag blir deprimerad av ha det såhär. Att denna längtan efter denna närhet är så stark, känner en sådan saknad efter få känna denna lust, uppleva denna kvinnlighet. Hon tycker jag att jag ska acceptera att det är såhär, väljer att lita på henne igen, det är kanske jag som överdriver som tycker denna delen är så viktig.   Det är inte förens nu när jag börjat må bättre, när jag har kraft att stå på mig som jag känner nu får det vara nog! Jag längtar så starkt efter få känna denna kvinnligt, närhet igen, denna längtan är så stark, få känna mig som förr, känna denna lust. Visst, sex är inte allt men för mig är detta en viktig del som jag vill ska funka, en viktig pusselbit i ett förhållande, tror vilken som helst ung, kär person kan instämma på det. Så jag bestämmer mig för söka hjälp hos en barnmorska, när hon läser min journal så säger hon direkt, ergenyl är boven. Det var en sådan lättnad få höra orden, såhär ska du inte behöva ha det, att någon såg mig, personen bakom, hennes behov. Speciellt när jag inte blivit tagen på allvar innan, inte fått hjälp, utan hela tiden få höra att jag ska acceptera att det är så. Något jag totalt vägrar nu, jag är fasen ung, har hela livet för mig. Jag vill känna mig som förr i denna frågan, inte att det tar det ifrån mig.    Jag har haft lite svårt för min läkare, det finns flera andledningar till att jag höjt på ögonbrynen många gånger. Jag vill inte hänga ut henne här, det känns fel. Jag vet någonstans att hon inte menar något illa, att hon är i en stressad sitaution, att hon hinner bara hjälpa människor ytligt. Min läkare är helt otrolig duktig på när det gäller depressioner, utbrändet, det kan ingen ta henne ifrån henne. Hon besitter med enorm kunskap där, hjälpt mig mycket med det men när det gäller det bipolära så är kunskapen inte lika bra. Jag har försökt byta läkare, till en som jag vet har mer kunskap angående detta. Tyvärrr råder det sådan enorm brist på läkare, väntetiden är på fyra år för träffa någon annan sen har min underbara överläkare gått i pension så kan inte längre prata med henne. Nu berättade barnmorskan för mig, som visades sig också hade bipolär. Att det finns motsvarande medicin, något som funnits länge och hon tyckte det var skrämmande att min läkare satt in ergenyl när jag är så ung och inte en av dem andra. Detta gjorde mig riktig förbannad, för jag har alltid litat på att hon kan sin sak, hon om någon vet att jag vill bli mamma en dag, sätta in en sådan stark medicin som kan göra det svårt för mig att bli gravid. Peppar, peppar, att åren dem jag käkat den inte ställt till det. Nu påminnde också barnmorskan om mig, att risken är väldigt liten att jag skulle drabbas av det, men just läsa orden i fass och få höra av det av henne, bör inte ges till kvinnor i fertil ålder. Avskyr det hur psykatrin ser ut, att det dras in ständigt, att väntetiderna är flera år, att dem sätter in en läkare som får imot alla möjliga patatiener som inte är specialist i den frågan, specifik sjukdom. Bara här i Jönköpingslän så finns det tusentals människor som har bipolär, var tioende person har det och så har vi ingen läkare som är kunnig i detta. Skrämmande tanke, speciellt när den dödliga utgången är att var femte person som får diagnosen dör. Jag ska börja kolla upp hur det ser ut med läkare på närliggande sjukhus, skulle kunna tänka mig pendla till Göteborg bara jag får en läkare som kan sin sak och är kunnig i detta. Samtidigt jobbar hon i mitt team, så det är väldigt smidigt med allt annat, det finns fördelar och nackdelar med allt. Som tur är har jag min psykolog, rehab som är väldigt insatta i bipolär. Min psykolog har hur mycket kunskap som helst angående sjukdommen och lär mig massor, lika Rehab. Dock är dem inte kunniga när det gäller medicin. Jag öppnade upp mig om detta för min psykolog igår, det var så skönt att han såg också ett stort problem i det och han skulle genast prata med min läkare så jag fick en tid genast för när jag ringde dit fick jag som svar, hon har tid om ett år. Helt sjukt att det ser ut såhär, för det är här och nu man behöver hjälp, inte om ett år. Jag vill inte börja med nedtrappningen på egen hand, skulle aldrig göra något utan hennes godkännade. Jag har även läst på massa om detta nu, så nu är även jag mer insatt. Har verkligen lärt mig en läxa ur detta, alltid kolla på fass på biverkningarna, lyssna på sin magkänsla.