K-Beauty goes Dusseldorf och möten med främlingar.

Nu står Tyskland på schemat och spännande möten är bokade. Det är något alldeles speciellt med att komma till nya städer och framförallt komma hit på andra vis än för ändamålet semester. Lära känna en ny kultur, hitta till platserna (hehe) och jobba för målet att verkligen hitta rätt (någon) partner här. Jag har faktiskt också redan lyckats komma in på en stor online kedja men vågar inte berätta än innan de verkligen står på "hyllan".  Idag var det två möten på schemat och på fredag är det ett sista. Dessa två möten kändes mkt positiva och båda skulle skicka över kontrakt i dagarna. Men kontrakt är bara ett första steg (ett viktigt steg), sen skall alla kedjor välja att köpa in och sedan skall propdukter lämna hyllorna.  Aktören jag träffade idag har 1100 butiker och mellan raderna sa hon att alla samtliga butiker kommer vilja ha utbildning. Det är endast det som gör att det kommer att flyga. Reklam ja men de som jobbar i butik är viktigare. Hon berättade också att det är flera av butiksägarna som använder fax..What.. Hon bjöd direkt in mig till deras årliga konferans i maj då alla samlas och berättade att de då gärna ville att jag skulle berätta om k-beauty-trenden där. Självklart gör jag det. Jag känner någon form av vind i segel och hoppas jag tar rätt beslut och träffar rätt människor.  En annan sak som händer när jag reser är alla dessa nya kontakter jag får. Dagens skörd är i sig helt otrolig. Morat från Frankrike hamnade jag bredvid på tåget från Bielefeldt till Dusseldorf. Han var nyfiken på K-beauty och efter en stund satt jag med produkterna på tåget och visade dem för honom. Det visade sig att hans nära kompis hade en av de största beauty kedjorna i tunisien. Han kopplade direkt ihop oss. Välkomnade även min familj att hälsa på honom och hand fjärde fru om vi är i Paris någon gång. Nästa möte skedde i en mobilbutik. Jag skulle köpa en ny kabel till mobilen och frågade efter denna. Just denna kabeln hade de ej men apple butiken 10 min bort skulle ha. Killen i kassan roppar på sin brorsa som följer mig hela vägen dit. Vi handlar och går tillbaka. På väg tillbaka går vi in i mobilbutiken igen och han ropar på tredje brosan. Han, Farat, jobbar nämligen med hudvård själv och hjälper andra företag att komma in i Tyskland. Hur märkligt? Vi bokade ett nytt möte i morgon efter min bokade löptur så vid 11 i morgon skall vi ses igen. Kanske kan han vara till hjälp på något vis. Som min kloka vän Maria hade läst så blir man lyckligare av att prata med främlingar. Tydligen har de som lever längst och som är lyckligast just haft massor med samtal med främlingar. Jag tror verkligen på det.  Nedan finner ni båda mina nya vänner :)