Man älskar inte längre, man hatar och släpper tag

Det värker i hela kroppen varje gång jag försöker. Ett ångestfyllt moln som regnar på mig. Du. Dig. Ditt. Det är värt det säger min hjärna men mitt hjärta har slutat slå nu. Det räcker. Jag orkar inte jaga efter något som inte vill fylla mig längre utan som blundar och hoppas att allt är som det varit. Hur ska jag gå vidare? Hur ska jag gå vidare när pelaren i mitt liv inte längre håller mig uppe? Ja säg det, säger dom. Jag berättar inte för någon längre varför jag håller mig undan och varför min ork inte längre är som den brukar. Du förstår, när man hållt uppe någon så länge som jag har gjort så glömde jag bort att när jag föll så fanns inte mitt skyddsnät där längre. Jag har använt upp mitt liv på någon annans förmåga att få känna styrka och nu är mina hjältekrafter över. Jag försökte en gång till. Men jag kan inte nå någon som inte vill bli nådd.    Jag har lagt mig ner för att inte vakna. Jag har lagt mig ner för att vakna upp till något annat. Vi ses på andra sidan för här vill jag inte vara kvar.    Okej säger du och slår nävarna i betongen tills det blöder. Okej säger jag och ser himlen under vattenytan och önskade att man hade förmågan att dränka sig själv. Är det såhär det ska vara i livet. Nej säger han och drar undan mina tårar, klappar mig lätt på huvudet och skämtar om att döden skulle vara underbar idag.  Du förstår, mitt liv är inte hemskt. Mitt liv är faktiskt väldigt bra. Men jag lever med någon annans hjärna som att jag vore skitzofren med adrenalin i kroppen som övertalar dig att du är sjukare än vad du är. Han säger till mig att jag måste gå vidare nu och att jag kan inte möta dina ögon längre för då dör jag av hjärtekross och hjärtesorg. Jag vill inte dö med ett söndrigt hjärta.  Jag börjar ofta med mina meningen med att du förstår. Men du kommer aldrig förstå, precis som att jag aldrig kommer förstå varför jag blev lämnad med två hjärtan i famnen när jag hoppades på att få fixa det som blev förstört.  Jag har inte skrivit på 7 månader och det skrämmer mig att jag skriver om döden när jag drömmer om att leva.  Syster jag lever för två.