Onsdag 9 januari. Så har då vintern kommit...

Hej igen! Precis som rubriken avslöjar, har vintern kommit; åtminstone här i Tranemo. I går föll det först blötsnö, som sedan övergick i mer riktig snö. Efter det kom kylan och det frös på. Detta sammantaget resulterade i ett något halt underlag ute på mina promenadstråk och jag som är livrädd för halka. Ända sedan den 23 januari 1998 har jag fruktat halt väglag. Jag går på helspänn och det i sin tur gör det egentligen ännu värre. Anledningen till det aktuella datumet är att jag då bröt fotleden och fick krypa i nästan 1,5 km innan jag nådde civilisationen. Jag var nämligen ute i skogen och sprang; något jag har skrivit om tidigare och i Arkiv kan ni läsa mer om detta i ett inlägg från 23 januari 2018.Annars är det så att det bara är att gilla läget, som det brukar uttryckas. Jag brukar säga att har bara februari gått till ända, så ser man slutet på vintern och kan än en gång andas ut.För övrigt har jag broddar, vilka jag använder när det är riktigt halt och framförallt då när jag går stavgång. Nu har det dock blivit dåligt med denna typ av motion. "Madame" har ju brutit benet och därför har jag fått ta alla promenader med Chico, men några stavgångsrundor ska jag väl kunna klämma in under vintern. På bilderna nedan kan ni se hur det såg ut på Havrestigen resp. baksidan mitt på dagen. Vi hörs!