EFTERSNACKET .

Ortorexi är när all din vakna tid och fokus går till att vara "hälsosam". Om du bryter dina rutiner, missar ett träningspass eller äter något som du förbjudit och inte går under kategorin "nyttigt", får ångest. När hela dit liv och vardag kretsar kring träning och mat. Till skillnad från anorexia är det inte kalorierna som räknas, utan "kvaliteten" på maten. Det tar över precis allt annat. Det har varit otroligt svårt, känslosamt, skönt och stundtals enklare att skriva om. Ibland är det lättare att få ned saker i skrift, än att prata och sätta ord på dem högt. För mig iallafall. Det som kändes enkelt var att jag skriver ju om mitt sjuka jag, en annan jag. Inte den som jag är nu och inte heller den som jag varit på väldigt länge. Jag kunde stundtals distansera mig och berätta en historia. En känslosam och sorglig historia.Det har ändå varit skönt, att få skriva av sig. Lite som att jag rensat det ur systemet och även fått ännu mer insikt. Även fast jag varit frisk länge har det känts nyttigt att ta upp igen. Liksom damma av och granska med en klarare synvinkel.  Idag är jag hälsosam. Vilket är ett brett ord men för mig betyder det att jag rör på mig, tränar, vilar, sover tillräckligt, äter god mat som jag njuter och får energi av. Jag gör saker som får mig att må bra och gör mig glad. Jag har ångest ibland men inte över träning eller mat, de är inte sammankopplade längre. Glöm inte att alla mår dåligt ibland, det är mänskligt. Jag har inga förbud, det är så mycket härligare att låta lusten styra. Jag gör aktiva val och att avstå eller välja bort något innebär endast att lusten eller suget inte finns just då. Precis som att tacka ja och välja till något betyder att den gör det. Ibland tackar en ja fast suget inte finns, kanske av artighet eller för att det är smidigt. Det behöver inte vara så komplicerat och hos en frisk människa är det inte det heller.Alla friska personer har olika smaker, en del gillar sött mer än surt och andra tvärt om, (en sjuk person väljer bort saker för att det är onyttigt, inte pga. hur det smakar). Ibland känns det som om vissa människor har svårt att inse detta, att våra smaklökar föredrar olika smaker. Det är som att vissa saker "ska" alla tycka om, det är vedertaget. Om en inte gör det krävs det en ursäkt eller förklaring, det räcker liksom inte med att en bara inte gillar det av valfri anledning. Vare sig jag väljer chiapudding en dag, kanelbullar den andra och vegetariskt den tredje behöver jag inte placeras i något fack. Det betyder inte att jag är vegetarian, äter kanelbullar varje dag eller alltid väljer chiapudding. Det verkar lätt att glömma ibland, att andra äter och gillar annat än en själv.  Det kan tyckas svårt att hitta den där balansen till vad som är "hälsosamt" efter en sådan här sjukdom och det är det. Men det går. Det gäller att försöka hitta tillbaka till sig själv, välja rätt umgänge och personer att inspireras av. Att landa någonstans och låta tiden visa lite var din balans finns. Det kommer jämna ut sig så småningom. Identifiera det som tillhör sjukdomen, skilj på vad som är Du och vad som är Den. Det är svårt för en person som inte lidit av ortorexi att hitta sin balans, så självklart är det svinsvårt för en ex-ortorexiker. Det jag ville undvika efter att jag blev frisk var att få (eller inte bli av med) stämpeln som sjuk, ätstörd. Jag var rädd att de skulle behandla och se på mig annorlunda. Observera, oroa sig och "bevaka" mig som mina käraste när jag var sjuk. Se mig som sjuk och tro att bara för att jag idag valde en sallad till lunch har jag fått ett återfall. Därför ville jag inte berätta, jag ville inte att folk skulle se mig med de där glasögonen.Nu har jag delat med mig utav allt och det känns jävligt skönt. Det spelar ingen roll vilka glasögon folk väljer, det som spelar roll är vad jag väljer. Vad jag känner och hur jag mår. Jag vet var jag står.