NÄMEN HEJ .

Det blev visst ett väldans långt uppehåll här. Det var absolut inte planerat, det liksom bara blev och livet flöt på. Jag vet inte ens var jag ska börja, det känns som att ett halvt liv har gått sedan januari. Det har hänt så himla mycket och vi har lyckats checka av en jäkla massa boxar. Vi har lämnat Banff, vi har rest runt i USA, vi har varit i Mexico, vi har levt och lever i Vancouver, vi har bytt jobb och bostad, vi har upplevt en hel sommar av fantastiska människor och aktiviteter. Jag har pluggat upp mitt svaga betyg i Matematik B (till ett C!!!) vilket även var den största boxen för mig att checka av. Jag flög hem till Sverige i tio dagar (för att skriva nationella provet.. & mysa med mina människor), jag har sökt in till Universitetet för att studera till Sjuksköterska vilket betyder att jag äntligen kommit underfund med vad jag vill göra. Satan vad jag har slagit huvudet i väggen kring detta. Vad fan vill en göra med livet? Sjuksköterska har funnits med mig rätt länge, men jag tror att jag hittat på ursäkter då jag visste att det krävde ett bättre betyg i matte B vilket kändes övermäktigt. Nu känns det larvigt samtidigt som jag blir trött och arg att jag inte kunde ge mig själv det förtroendet. Jag trodde inte att jag skulle klara av det, det kändes för svårt.& det var riktigt svårt. Jag bröt ihop flertalet gånger och fick panik för att det känds som att jag skulle misslyckas. Vilket jag var livrädd för. Att misslyckas är ju det absolut värsta som finns, det var för mycket på spel helt enkelt. Men det gick. Jag klarade det och med bravur. Jag fick ett C. & jag har skickat in min ansökan. Nu har jag gjort mitt, det är bara väntan kvar. I och med detta betyder det givetvis att vi kommer tillbaka till Stockholm. Vi landar någongång i December. Detta år har varit fantastiskt på så många vis. Jag känner mig tacksam och tillfreds.  & vi firade förra veckan fyra år tillsammans. Fyra år som sambos till och med. Älskling vi har blivit minst fyra gånger bättre tillsammans.