Mina fredagsäventyr/My friday adventures  

Varje fredag åker jag med 07.00 bussen till Bulongwa (där vi bodde i höstas) för att jobba på barnhemmet. Vi bor ganska off och vägen till bussen kan vara helt förstörd om det har regnat. Men 06.20-06.30 går jag till bussen och människorna i byn vet att vi har två bilar som vi brukar åka med och de frågar alltid mig när jag går förbi dom; hamna gari leo? = ingen bil idag? Då brukar jag skratta och säga Ndiyo, hamna gari = ja precis, ingen bil! Varje bussresa är inte densamma. Första resan med bussen visste jag inte om bussen skulle åka från Nkunga kl 7 eller om den skulle lämna Ippelele kl 7, därför gick jag tidigt hemifrån, (40min att gå) för att vara där prick 7 men ingen ide att stressa, bussen kom 20 min efter. De andra gånger har det varit fullt i bussen och senaste gången hade en man en tupp under armen och jag tror jag har blivit van vid detta eftersom jag tänkte "jaha, okej" men för ett halvår sedan skulle jag blivit väldigt överraskad och tyckt att detta är helkonstigt. Här uppe i bergen är det väldigt viktigt att stanna och hälsa på de människorna som man möter. Därför så gör det ingen om man kommer försent för då kan man anta att personen har mött personer som den behöver hälsa på. "Människor är viktigare än saker" brukar man säga här i Tanzania. Det är absolut något som jag har fått lära mig för att i Sverige är hälsning inte det viktigaste kanske. Det är såklart det är viktigt att hälsa men i Sverige frågor vi inte om hur man har det hemma, hur går det med jobbet eller om du har några nyheter om dagen. Det är något som jag kommer fortsätta göra hemma fast det kommer bli en kulturkrock för mig eftersom jag är så van vid de tanzanianska traditionerna nu. Nu ska det förberedas inför kvällens gäster som kommer och hälsar på oss. Det är 10 personer från en församling från Göteborg som är här i Bulongwa för att hälsa på sin vänförsamling. Det ska bli väldigt trevligt att träffa dom och det kommer nog bli en härlig kväll. Här kommer även en bild på hajarnas förskola och denna vecka hade vi tema att upptäcka en ny stig varje dag TutaonanaEvery friday I go with the 7.00 am bus to Bulongwa (where we lived last year) to work at the orphange. We live out in the forest or far from the other houses and the road to the bus can be totaly ruin if it's been raining. But at 06.20-06.30 am I go to the bus and all the people in the village knows that we have two cars that we use to go with and when I walk they are always saying to me; hamna gari leo? = no car today? After that I use to laugh a bit and reply Ndiyo, hamna gari leo = yes, no car today. Every busride is not the same. The first time I went with the bus I didn't know when the bus were going to leave, if it was going to leave from Nkunga at 7am or leave Ippelele at 7am, so I left the house early because it takes me 40min to walk to the busstop. But it was no reason of stress becuase the bus arrived 20 min after. The other times I have gone with the bus, it has been full of people and last friday there was a man with a rooster under his arm and I think I have been use to this things because this time, I just thought " ah okey " but if this was happening for a half year ago, I would be very supprised and was going to think that this was so weird. Up here in the mountains is greetings very important. To stop on the way for greeting the person that you meet. That's why is doesn't matter if you come to late because people can gues that you have met people on the way. "People are more important that things" is something they use to say here i Tanzania and we in Sweden has a lot to learn from the people in Tanzania. Because in Sweden the greeting is not so important, of cours it's something that's important but not so much. Of cours are we greeting people in Sweden but you don't ask how is it at home, how is work going or if you have some news about this afternoon. It's something that I will continue with when I come home but it will be difficault because I have been so use to the traditions that I have been learning here in Tanzania. Now we are going to prepare for the tonights guests, 10 people from a church in Sweden that will come to us tonight. They have a church that they have an Exchange with here in Bulongwa. It's going to be lovely to meet them so this is going to be a lovely evening. Here is a picture of our little school and this week we had an adventure every day! Tutaonana