Likt sanden som rinner genom fingrarna

Slutprov. Ångest. Stress. Sömn. Livet. För tillfället känns det som att livet bara rinner iväg, likt sanden som rinner genom fingrarna. Snabbt och okontrollerat. Du känner att sandens vikt minskar i handen och ser den försvinna, men trots att du försöker fånga den genom att ta en tom hand under sandfallet så går det inte att fånga upp allt och sanden försvinner. Så känner jag om livet just nu. Allt går för fort. Jag hinner verkligen inte med, definitivt inte allt det som jag skulle vilja göra eller de sakerna som gör att jag skulle kunna må bättre än vad jag gör nu. Detta är orsaken till att bloggen är på väg att gå under. Den lilla tid som jag har över till något annat än till skolan och ångest försöker jag skapa minnen av. Prioriterar lätt minnen över blogginlägg. Helt öppen bekännelse. Om ni hoppas på att jag ska blogga oftare får ni hitta någon annan blogg. När inspirationen kommer igen kanske det blir en nystart men nu är mitt mål att vara aktiv i varje fall en gång i månaden, och då har jag gjort det bra. Missade helt Devotes nya design så är helt borta men orkar inte bry mig och leta upp allt. Hoppas att ni inte hamnar i min situation för den är inte speciellt trevlig. Tur att en har resor att se framemot i sommar samt fina människor att omge mig med när humöret tillåter.