.

Fan vad trött jag börjar på bli det här jobbet. Att bråka varje dag om samma saker, att det aldrig tar slut, att jag aldrig kan komma ifrån det. Jag orkar inte, jag orkar inte ta dessa diskussioner varje dag om de måste bada, att de måste äta sallad, att de måste plocka upp efter sig. Varje dag samma tjat, jag har verkligen blivit den personen jag sa att jag aldrig skulle bli. Jag skulle inte bli en tjatmaja, jag skulle ha tålamod nog att berätta för dem varför de måste lyssna på mig, jag skulle aldrig säga "för att jag säger det" när de frågade. Jag skulle vara glad och Leka med dom. Spendera min tid, dedikera mitt liv till dom. Istället sitter jag här förbannad för att jag fick lyfta i barnet i badet medan hon grät. Jag sitter här med en hög tvätt att vika, mitt liv består inte av att ta hand om barn. Mitt liv består av att tvätta barnkläder, laga mat till barn, plocka och städa efter barn. Om jag skulle ha tid att leka med dom så finns det inte ork. För jag springer runt här som en idiot och gör allt annat för dem. Mitt liv äger, jag älskar mitt liv just nu. Men jag hatar mitt jobb. Men det är på något sätt värt allt slit i slutändan för jag får leva på helgerna. Men behövde skriva av mig, behövde få ut mina aggressioner. För Jag blir så trött. Jag blir mer och mer säker på att aldrig skaffa egna barn.