American housewife

Lillskruttan har sovit väldigt bra några nätter i rad nu (no jinx  osv.) vilket har inneburit ett helt annat lugn på mornarna. Idag jobbar jag hemifrån och bestämde när jag klev ur duschen och lägenheten var tyst sånär som på SVT Barn på låg volym från storskruttans padda.... att  vi bakar muffins till frukost! Som svennebanan äter man ju sällan muffins till frukost. Men som amerikan gör man det och viktigt  att barnen växer upp med båda kulturerna... eller nåt. Dessutom gör man skillnad på muffins, som  oftast är ganska stora och kan innehålla allt från vetekli och groddar  till choklad och blåbär, och cupcakes, som har glasyr (frosting) och inte äts till frulle.  Storskruttan som annars är svår att slita från paddan bara slängde den ifrån sig när jag frågade om hon ville komma och hjälpa mig att baka. Det är en grej jag ofta har dåligt samvete över, att hon inte får baka, sy, pyssla, klippa med sax, osv i den utsträckning hon vill och kan, pga störig och förstörig lillasyster som inte är mogen för varma ugnar och vassa saxar än.  Men när förstöraren nu sov, så passade vi på. Bananmuffins med kanel. Hon vispade och mätte bakpulver och knäckte ägg och hällde i mjöl.Sen vaknade man och lillasyster medan muffinsformen stod i ugnen och barnen klädde sig utan bråk och jag serverade min familj nygräddade muffins med smör på och när jag ställde kaffemuggen framför min nyvakna man som satt vid bordet i kalsonger och såg ut som om han funderade på om han blivit kidnappad och hamnat i fel familj men inte tänkte säga nåt förrän han iallfall ätit upp, så kände jag mig precis som en såndär mamma i exakt alla amerikanska sitcoms. En ytterst ovanlig morgon. På alla sätt.