Would you mind?

En sak jag reflekterat över, och nu senast under min massage förra veckan, är skillnaden mellan det svenska och amerikanska förhållningssättet till nakenhet. Amerikaner är pryda. Svenskar mer öppna och bekväma med sin nakenhet. Så tänker vi nog generellt. Men ibland kan jag faktiskt sakna den prydheten. Som hos massören tillexempel, när hon inte går ut medan jag klär av mig, utan helt ogenerat står där och väntar på att jag, iklädd bara trosor och bh ska klättra upp på britsen. Eller hos gynekologen. Där, då väntar de utanför medan man klär av sig, sen är det en skärm mellan dig och läkaren, så att även om hen med stålankan ser rakt upp i ditt innersta, så finns ändå nån slags illusion av distans. När jag blev kallad till mitt första cellprov i Sverige på typ 13 år och barnmorskan (som jag dessutom gått på högstadiet med!) satt kvar i rummet medan jag tog av mig till Nalle Puh trodde jag att jag skulle skämmas ihjäl.   Kan vi inte bara låtsas liksom? Även en illusion av anständighet är bättre än ingenting.