DEN PERFEKTA BASGARDEROBEN.

Den perfekta basgarderoben började som ett nödvändigt ont när jag flyttade hemifrån och fortfarande ville vara fäshion blogger, men inte längre kunde lägga alla mina pengar på nya kläder varje månad och fortfarande överleva. Stegvis har den övergått till att framför allt vara ett jävligt bra life hack för att hantera det faktum att jag inte vill vara naken när jag ska plugga, skriva, hänga med mina bästisar och rädda världen. Den perfekta basgarderoben utklassar mitt tidigare köpbeteende i economistighet, den ger mig en anledning att ha fler listor, den gör det enkelt att klä på sig sådant jag trivs i inför mina favvo-aktiviteter och ur hållbarhetsperspektiv är det såklart rimligare att färre plagg får användas under längre tid än tvärtom. Nu ska den perfekta basgarderoben få sitt välförtjänt jätteutförliga inlägg.  STEG 1: RENSA. Det första steget är att rensa. För att veta vad du behöver är det nämligen en fördel att se vad du har, vilket försvåras om kvarlevor från mellanstadiet skymmer sikten. Dessutom fyller rensningen denna viktiga funktion: man får svårhanterliga ångestsköljningar över hur mycket pengar man lagt på dåliga köp och blir motiverad att framöver göra bättre val. Dela med fördel upp olika klädkategorier under olika dagar- byxor en dag, underkläder en annan osv, för det tar tid och energi och om det blir övermäktigt blir det tråkigt. Plocka ut vald kategori, prova och tänk spara, sälja, skänka och slänga. Spara- allt du känner dig fab i! Ett mer konkret och användbart mått: skulle du bära plagget på en (promenad/middags/fika/picknick/dricka öl/whatever-)dejt med (~insert dream date~)? Inte för att dejt-duglighet nödvändigtvis är klädernas främsta uppgift, men för att den frågan framkallar en tydlig magkänsla. Oavsett dejt-omständigheter vill jag ha på mig det jag känner mig maximalt bekväm i och om svaret är ”nej” är något inte helt hundra, och sådana plagg tenderar att förbli oanvända eftersom en inte as-återkommande klädpreferens är ha på sig något annat än det man trivs riktigt bra i. Sälja- Det som är i bra skick, som magkänslan inte vill gå på dejt i och som har ett okej andrahandsvärde. Jag avgör ”okej andrahandsvärde” i termer av alternativkostnad. Det vill säga: vilken summa bör jag få för att det ska vara rimligt att lägga ner tid på hela försäljningsproceduren med allt vad det innebär- fota plagget, publicera annons, hålla kontakt med köpare och sedan skicka/mötas upp? Allt under 50 kr blir förmodligen bara en förlust jämfört med om jag skulle lägga motsvarande tid på att jobba. Skänka- Det som är i bra skick, som du inte vill gå på dejt i och vars andrahandsvärde är obefintligt med hänsyn till alternativkostnad/du är allmänt givmild. Skänk till vänner, välgörenhetsorganisationer eller anordna ett klädbyte! Slänga- det som är trasigt, fläckigt, äckligt, vidrigt. Om det är svårt att ta beslut om vissa plagg: lägg dem i en kasse som du ställer undan i några månader. Det du varken plockar upp eller saknar under den tiden utgör förmodligen ingen nödvändighet för din överlevnad.  STEG 2: Lägg undan och ta fram kläder efter säsong. Detta för att 1. Du förstår plötsligt varför du inte har något att ha på dig mellan september och maj eftersom din garderob blir tom när du plockar bort alla shorts 2. När man sedan tar fram det man inte sett på ett halvår känns det som att man får nytt och nyförälskelsen är ett faktum! Uteblir denna kan man med klarare ögon titta på varandra och inse att det är dags att gå skilda vägar och söka sig till någon som gör en lycklig på riktigt istället. STEG 3: När behöver du kläder? Nu har du rensat, lagt undan det som skulle ge värmeslag i rådande klimat och ser därför tydligare vad du har. Dags att börja planera! Eftersom det här projektet syftar till att underlätta/förhärliga life, är det bra att ha en tydlig uppfattning om just LIVET. Hur ser ditt liv ut? Dvs: inför vilka tillfällen behöver du kläder?  Mitt liv: - Skola/plugga- Hemmamyz- Hemmamiddagar med friendz- Hänga i parker/allmän utemiljö- Sitta på café och skriva eller dricka kaffe med friendz- Dricka öl/äta på uteställen- Träna- Promenader- Typ tre utgångar om året- Ca en gasque(finare sittning) per år Jag behöver med andra ord typ bara vardagskläder som kan kläs upp lite om det vankas öl. Vilka tillfällen jag däremot har ägnat år och tusenlappar åt att fylla upp min garderob för? 1. Dricka rosévin på mingelparty 2. Ha photo sessions för att kunna blogga om spexiga dagens outfits. Sistnämnt lämpade sig skitbra 2010-2013. En tillställning med klädkod ”coctailklänning” har jag däremot inte befunnit mig på i hela mitt liv. Mitt fokus nu är därför att anpassa min garderob efter det jag gör 300 dagar om året, snarare än tre gånger i livet.  STEG 4: Vilka kläder behöver du? När man har sina sammanhang klart för sig, är det dags att fundera över vilka plagg man trivs i under dessa. Vilken är just din uniform när du går genom livet? Tack vare ett jävla experimenterande, med några få mer lyckade stilar än de flesta andra, har jag åtminstone en någorlunda uppfattning om i vilken riktning jag vill röra mig. Frågor som kan underlätta det lilla projektet ”HITTA SIN STIL” är: vilka är dina favvoplagg idag? Vad tenderar du att använda mycket? Vad trivs du alltid i? Vilka modeller? Vilka färger, mönster, material och snitt? Vilka personer tycker du klär sig snyggt? Vilka modebloggar och Instagram-konton följer du? Kan du hitta några gemensamma nämnare? Jag trivs ypperligt i: -       Stora, mysiga stickade tröjor-       Slitna jeans och jeansshorts-       Sneakers, boots, lårhöga stövlar, loafers-       Klänningar som är långärmade, A-linjeformade och/eller lite oversize-       Blusar med djupa v-ringningar, vida ärmar och som är lite oversize-       Pyjamasbyxor-       Mörkblått, khaki, svart, lite bohemiska mönster i varma färger-       Kaftaner, ponchos, sjalar, kimonos, dvs typ filtar<333-       Långärmade t-shirts-       Skinnjackor, kappor, päls-       Jumpsuits och shortsdressar-       Ganska enkelt, men gärna lite bohemiskt och lite kaxigt Men favvoplaggen gör sig inte nödvändigtvis fantastiskt med varandra, det är där basplaggen kommer in. Dessa utgör själva stommen i garderoben. Likt typ golv i inredning, trygghet i relationer och bla bla bla massa andra exempel på när det är bra med en stabil bas att sedan bygga vidare(härligare!) på. Basplaggen ska *låsa upp* andra plagg och utgöra de säkra korten att falla tillbaka på när du inte vet vad du ska ha på dig. Jag har blivit dum i huvudet av basplaggslistor i modeböcker och tänkt att jag som fjortonårig högstadieelev i Västerås är i desperat behov av kritstrecksrandiga kostymbyxor och pumps, men poängen är såklart att köpa basplagg som passar dig, ditt liv och välja de modeller och färger du trivs bäst i. Eftersom listor är bäst kommer här plagg som tillhör min bas: Nederdelar -       Ett par blåa jeans -       Ett par svarta jeans -       Ett par svarta, vida byxor -       Ett par jeansshorts -       En svart kjol Klänningar -       En klänning till finare fest vinter -       En klänning till finare fest sommar -       En vardagsklänning sommar -       En vardagsklänning vår/höst Tröjor & toppar -       En svart stickad tröja -       T-shirts, en vit och en svart -       Linnen, ett vitt och ett svart -       Långärmade t-shirts, en vit och en svart -       En vardagsblus -       En vit skjorta Skor -       Ett par vita sneakers -       Ett par svarta stövletter -       Ett par svarta klackar -       Ett par ballerinaskor eller loafers Ytterplagg -       En skinnjacka -       En svart kappa i ull -       En ljus kappa till vår/sommar En bra bas öppnar för HUR MÅNGA outfits som helst. Med tre par skor, tre nederdelar och tre överdelar som går ihop med varandra kan du liksom kombinera 27 olika outfits som *alltid funkar*(när matte och perfekta basgarderober kan korsbefruktas<3333). STEG 5: Ta smarta köpbeslut.  Nu har du listor över vad du vill tillföra i din garderob, dags att göra economistiga köp! Jag har ett Excel-dokument där jag för statistik över hur ofta jag använder olika plagg. Bland de bra köpen finns ett antal gemensamma nämnare, och som en följd av detta försöker jag numera ta köpbeslut baserat på frågorna nedan. Mina bästa köp klarar samtliga, mina dåliga inte en enda.  - Kommer plagget att få PPA tio kronor? - Kommer jag bära plagget minst 20 gånger? - Får jag bocka av en punkt på min lista över planerade köp? - Skulle jag bära plagget på den där dejten?  PPA(Pris Per Användningstillfälle) 10 kr? För att klara detta bör ett plagg för 250 kr med andra ord användas minst 25 gånger. PPA är användbart för att avgöra hur mycket pengar det är rimligt att lägga på olika typer av plagg. Detta är anledningen till att jag kan köpa en svart kashmirtröja för 1500 kr, medan en lite rolig partytopp med fördel får vara ett loppisfynd för 20 kr. Den tidigare kommer jag att kunna använda flera gånger i veckan under alla kalla månader, under flera år om jag vårdar den ömt, medan den senare riskerar att utsättas för en öldusch första gången jag använder den. PPA rymmer en rad relevanta underfrågor: vilka användningstillfällen har jag för plagget? Är de tillräckligt många för att plagget ska klara PPA 10 kr? Trivs jag tillräckligt bra i plagget för att använda det så många gånger? Hur länge kommer det att hålla? Använda minst 20 ggr? Detta är ett mer konkret sätt att fråga mig själv: behöver jag verkligen det här? Ett reafyndat linne för 50 kr kanske faktiskt blir använt 5 ggr och därmed klarar PPA 10 kr, men om jag inte använder det oftare än så var behovet förmodligen inte särskilt stort från början. Då kan jag använda ett annat linne och lägga de 50 kronorna på något roligare istället. Får jag bocka av en punkt? Denna fråga undersöker om plagget tillfredsställer ett behov, eller om jag bara köper det för att det är ”lite kul”. Jag skriver upp de grejer jag återkommande kommer på mig själv med att sakna. Står plagget inte uppskrivet har jag alltså aldrig känt ett behov av det. Det brukar vara en tydlig indikator på att det finns bättre användningsområden för mina pengar.  Den här frågan är också bra för att undvika kompromisser. Att det står ”en svart stickad tröja” på ens lista innebär ju inte att man känner sig nöjd med vilken svart stickad tröja som helst. Mättar plagget mitt behov tillräckligt mycket för att jag ska kunna stryka punkten? Kompromisser gör att man adderar ytterligare en svart tröja till de fyra snarlika, eftersom man fortsätter köpa något annat än det man egentligen, och därför fortfarande, vill ha. Jag försöker vänta med att handla tills jag hittar det som är PERF, så att jag känner mig helt nöjd och kan gå vidare sen. Bära plagget på dejt? Som tidigare nämnt är detta är konkret sätt att undersöka om plagget kommer att bli använt genom att framkalla en tydlig magkänsla. De plagg man skulle gå på dejt i, oavsett dejtomständighet, är förmodligen de man trivs allra bäst i, och de plagg som inte klarar den här frågan är förmodligen ”bara” ”lite fina”. De senare tenderar att förbli oanvända eftersom man hellre bär sina favvoplagg. Om plagget bara är lite fint fyller det med andra ord ingen funktion, det tillför ingen extra nytta, eftersom jag redan har andra plagg jag istället kan, och hellre vill, bära. Det är fortfarande roligt att spontanköpa en härlig klänning för 400 kr(som sedan blir använd fyra gånger), men det där Excel-dokumentet har gjort mig plågsamt medveten om vilken hög alternativkostnad det innebär att behandla shopping som en aktivitet i sig, som ett sätt att söka kortvariga kickar. För 400 kr skulle jag liksom istället kunna köpa kaffe på café under 16 förmiddagar och sitta och skriva. Idag ser jag riktigt bra klädköp som ett medel för att göra mitt liv enklare och härligare, och då har garderoben haft mycket att vinna på att vara ett resultat av viss eftertanke och planering.