FRÅN RFSU TILL FINANS.

Om två personer med lika förutsättningar uppnår olika resultat eftersom de gör olika val, tycker jag att det är rimligt att argumentera för att utfallet är rättvist. Skillnader i välstånd mellan människor i världen idag beror inte främst på olika val, utan på att förutsättningarna varit olika från början. Jag tillhör dem som har det allra bäst, och det är huvudsakligen ett resultat av tur. Tur att jag föddes i Sverige, i en trygg familj och med förutsättningar som gör det ganska enkelt för mig att ta mig igenom life. Det är kanon att jag har det bra, men eftersom tur inte verkar vara en lämplig faktor för att avgöra rätten till en bra levnadsstandard, verkar det inte rimligt att jag skulle ha mer rätt till välstånd än de som inte har haft lika tur.  Vilka politiska konsekvenser detta bör få, och vart gränsen går för vad som beror på förutsättningar respektive egna val, får jag återkomma till när jag anser mig ha någon aning om vad jag pratar om, men det faktum att tur idag avgör sådant som inte borde avgöras av tur, är tillräckligt för att väcka liv i mina rädda världen-ambitioner. Här finns uppenbar förbättringspotential. Så då står man där med uppkavlade ärmar framför det oöverskådliga antalet utmaningar i världen och frågar sig ett lätt: vart fan börjar man? Jag kommer inte att kunna göra allt, och behöver därför prioritera. Men hur prioriterar man när allt känns viktigt? Det här inlägget kommer uppenbarligen inte att leverera Sanningen om hur man räddar världen, men en bra början är i alla fall effektiv altruism, en filosofi och social rörelse som söker besvara hur man kan göra så stor skillnad som möjligt. Utgångspunkten är denna: givet att alla liv är lika mycket värda, och att det är att föredra att förbättra/rädda fler liv hellre än färre, hur förbättrar/räddar man så många liv som möjligt? Välgörenhetsorganisationer utvärderas och baserat på detta ges rekommendationer gällande vart man bör skänka sina pengar. De bästa organisationerna är upp till tusen gånger effektivare än andra, skillnaden i världen blir alltså densamma om du skänker en krona till en riktigt effektiv organisation som om du skänker tusen kronor till en ineffektiv, varför ditt val av mottagare kommer att ha stor betydelse för hur stor skillnad ditt bidrag gör.  En annan gren inom effektiv altruism handlar om karriärval. Eftersom man jobbar ungefär 80 000 timmar i sitt liv har valet av karriär stor betydelse för hur stor skillnad man kommer att kunna göra. De rekommenderar fyra huvudsakliga vägar: earn to give, advocacy, research och direct work. - Earn to give innebär vad det låter som: skaffa ett välbetalt jobb och skänk en del av din inkomst till organisationer som kan använda pengarna effektivt. - Advocacy handlar om att bidra med idéer och tankar som kan påverka världen i en positiv riktning. Här kan man alltså vara Zara Larsson såväl som Barack Obama. - Research, eftersom framgångsrik forskning har potential att få stora konsekvenser för många människor. - Direct work är vad som traditionellt förknippas med doing good, att göra bra direkt. Ett argument mot denna väg är att det kan vara svårt att tillföra något eftersom många redan är intresserade av att jobba inom dessa områden och att mycket därför skulle bli gjort ändå. För världen spelar det till exempel ingen roll om jag eller nästa person i antagningskön blir läkare om vi är lika duktiga, eftersom den skapade nyttan kommer att bli densamma(att bli läkare kan däremot vara ett bra val utifrån earn to give). På samma sätt spelar det ingen roll för världen om jag eller en annan rädda världen-feminist blir boss på en välgörenhetsorganisation om vi gör lika bra ifrån oss. För världen är det viktiga att så mycket som möjligt blir gjort, inte att just jag gör det. Står valet mellan att själv jobba på fältet för en organisation eller att istället ägna den tiden åt att tjäna pengar som kan finansiera fem personers arbete med detsamma, är alltså det senare att föredra.  Effektiv altruism har sannerligen förändrat mina rädda världen-, tillika framtidsplaner. Att ”stoppa sexuellt våld genom att skriva” har ju känts väldigt bra, men i Sverige kommer detta förmodligen inte att tillföra särskilt mycket. Tusentals andra delar redan mina tankar om vikten av attitydförändringar för att komma till bukt med detta. Ett flertal offentliga feminister har profilerat sig i dessa frågor och uttalar sig om dem regelbundet. Det finns intresseorganisationer som jobbar med detta dagligen. En samtyckeslagstiftning ligger redo att röstas igenom. Det verkar med andra ord finnas goda möjligheter till en positiv utveckling även utan att jag ägnar mitt yrkesliv åt att skriva om detta. Vill jag jobba mot sexuellt våld är det i så fall bättre att göra det där min insats verkligen kan tillföra något. Under våren har jag deltagit i en workshop med effektiv altruism-föreningen på Handels(att en sådan FINNS<3) om potentiella karriärvägar, och jag ser idag följande alternativ som särskilt attraktiva: Socialt entreprenörskap. Entreprenörskap är win för samhället eftersom det skapar sysselsättning och skatteintäkter från löner och vinst. Socialt entreprenörskap kan dessutom hjälpa till att lösa samhällsproblem. När det finns en konflikt mellan viktiga långsiktiga mål och vinst på kort sikt lämpar sig företagandet dåligt som form. Men när dessa är förenliga är det ju kanon att kunna åstadkomma förändring utan att behöva använda skattemedel eller donationer, så att dessa istället kan fokuseras mot de verksamheter som ofrånkomligen är beroende av dem. Sellpy, Karma och Maxs vegetariska/veganska utbud är favvoexempel på hur företagande kan underlätta mer hållbara val. Att jobba med socialt entreprenörskap erbjuder även en möjlighet att använda vinsten till bra grejer. Jag föredrar ju Excel framför mingel, men tillsammans med en Blondinbella-person tror jag att socialt entreprenörskap vore en drömmig väg. Friheten, självständigheten, att kunna göra vad jag vill, när jag vill och hur stort jag vill. Dessutom: vilken motivation att känna att ju bättre vi lyckas, desto mer socialt värde kan vi skapa! Earn to give, tex. jobba med finans. Mina mål må vara runda, men jag gillar ju fyrkantiga metoder. Jag tror därför att många klassiska ekonomijobb skulle passa mig. Genom att välja en sådan här väg skulle jag kunna skänka mycket pengar till de effektivaste organisationerna. I dessa mansdominerade branscher, inte superförknippade med feminism, hållbarhet och att vilja använda ekonomi som verktyg för att skapa en bättre värld, skulle jag dessutom ha möjligheten att tillföra något. Advocacy är självklart tilltalande eftersom jag älskar att skriva. Kan jag publicera något som gör att fler personer följer rekommendationerna gällande karriärval eller organisationer att skänka pengar till, bidrar det till större skillnad än om jag bara följer dem själv. Det som huvudsakligen ska ge en lön bör dock med fördel vara något man gillar att göra under press om regelbunden leverans, vilket inte är fallet med mitt skrivande, som snarare tappar tjusningen när andra sätter ramarna för det. Jag kommer förmodligen alltid skriva, men föredrar att göra det vid sidan om andra aktiviteter i life.  Effektiv altruism kan inledningsvis kännas jävligt STÖRIGT eftersom det tvingar en att ompröva sin uppfattning om vad doing good innebär. Att lämna RFSU till förmån för en finanskarriär i London är ju något helt annat än vad jag hade i åtanke när jag hoppade av Handels i Göteborg för att jag minsann skulle rädda världen. Men att det känns störigt gör det inte mindre sant. Och om målet är att bidra till stor skillnad, bör jag ju göra det som faktiskt bidrar till stor skillnad, snarare än det som får det att kännas som att jag bidrar till stor skillnad. Det handlar om att använda hjärtat och magkänslan som drivkraft, och sedan kanalisera ut dessa strategiskt för att effekten av ens medkänsla ska bli så stor som möjligt.  Effektiv altruism är förmodligen det bästa som har hänt mina möjligheter att göra stor skillnad i världen. Här kommer ett gäng lästips: Doing Good Better. Supernice introduktion till effektiv altruism där hela filosofin, och antagandena bakom den, gås igenom grundligt och på ett så intellektuellt stimulerande sätt att hjärnan sjunger lovsånger. 80 000 hours. Karriärrådgivning för att hitta en bra matchning mellan ens personliga egenskaper och att kunna göra stor skillnad. Rekommenderar även till er som inte har rädda världen-ambitioner med era karriärval, eftersom det alltså är forskningsbaserad "Hur fan kommer man på vad man ska göra med sitt liv?". Konkreta, praktiska och väldigt användbara råd snarare än ihålliga plattityder. Reder till exempel ut när magkänslan är en lämplig vägvisare och när den inte är det.Givewell.org. Här står allt om hur välgörenhetsorganisationer utvärderas, och vilka som rekommenderas.