En början på något nytt

Idag började jag skolan igen. Skillnaden från förra gången jag befann mig i skolan och nu är att denna gång går jag i 2:an. Att det gått ett helt år sedan jag började gymnasiet är bara helt sinnesjukt. Jag är inte yngst längre vilket faktiskt känns skönt. Fast det innebär dock ännu mer plugg än förra årskursen.  Jag vet att många inte är superpeppade  över att skola/ jobb är igång igen. Helt ärligt är inte jag det heller. Men jag försöker tänka såhär att tiden är ingenting vi kan styra över. Skolan börjar och så är det bara. Detta var inte sista gången vi var lediga. Det kommer fler helger, studiedagar och lov. Plus vi är nu ett snäpp närmare studenten eller pensionen för er som jobbar. Men att känna lite vemod är inte fel. Utan helt normalt. Eftersom det blir en förändring i våra liv som kan vara en omständighet. För mig blir omständigheten jobbigare när alla andra runt omkring klagar på att skolan börjar igen. För då matas jag om att det är något "dåligt" som börjar. Det är ju svårt att styra vad andra säger. Men ett tips är att försök låta positiv till det för då kan ni peppa varandra. Jag tror det blir lättare för alla då.  Till sist, kom ihåg bara för att skolan börjar betyder inte det att sommaren är över.