AUSCHWITZ

Jag vet inte riktigt hur jag ska börja det här inlägget. Trots att jag har bloggat i 8 år så känns är jag som ett stort frågetecken just nu. Men som dom flesta utav er kanske har sett på instagram så befinner jag mig just nu i Polen. Är här med en organisation. Vi kom hit igår och idag besökte vi koncentrationslägret, Auschwitz. Vi hade med oss en fantastisk grym guide som visade oss runt och förklarade historien kring Auschwitz. Jag gick runt där med blandade känslor. Det är liksom på riktigt alltihop och jag vet ärligt talat inte hur jag ska formulera mig just nu för att ni ska förstå mig. Det var som jag sa tidigare idag till mina vänner. Man har ju sett filmer som pojken i randig pyjamas. Man har ju läst och lärt sig av historien i skolan men man trots det så kändes det bara så konstigt på något sätt. Att man har nära det hela. Att jag står här i Auschwitz och det här har varit på riktigt. Jag kan ärligt talat säga att jag grät hela vår guide-tur. Jag mådde så illa och var så fruktansvärt ledsen och förbannad. Jag kunde liksom inte få in allt. Det var så himla svårt.  Det var en massa porträtt bilder på offren längs korridoren i ett av husen som vi gick till där i början. Så många barn som var med också. Det blev liksom tuffare då. Det här också med att dom var tvungna att packa sin väska som MAX fick väga 25kg och de alla hade på sig alla kläder de kunde tänka sig, mitt i hettan, endast för att de inte skulle glömma något plagg och för att de inte fick plats i väskan. Det här skedde liksom i 30-40 graders värme och de alla skulle åka samma tåg. Tusentals människor i ett tåg. Frågan var vem som överlevde resan till Bikrneau. Hade man överlevt resan till Bikrneau var nästa fråga hur stark man var? Var du ung och fräsch, då fick du stanna kvar men var du gammal pensionär tillexempel fick du gå raka vägen till gaskammaren. Och alla offer som levde i Bikrneau byggde sina egna baracker. I den ena åt dom i och i den andra sov dom i. Jag kan säga så här. Det här är den mest inspirerande och lärorika resan jag har gjort i hela mitt liv. Alla bilder man fick se och historien man fick höra, det här kommer vara ett minne för livet. Jag rekommenderar verkligen ALLA att besöka Auschwitz. Trots att jag vet och önskar att en speciell grupp kommer hit och besöker Auschwitz så önskar jag att ALLA människor kommer hit. Det här är så himla viktigt och nyttigt för alla människor. Alla behöver se och uppleva det här själv och även få höra historien.