Allt har gått bra!

Heej!  Jag lever. Operationen igår gick jättebra! Allt gick som det skulle, och det visste jag att det skulle göra. Det läskigaste var nog precis innan. Stunden då jag låg på operationsbordet och såg ca 6-7 pers runt om mig som berättade steg för steg vad dom skulle göra med mig. Jag kände mig så rädd och liten. Tillslut kunde jag inte hålla tillbaka tårarna. Jag var bara så rädd. Man har inte kontroll på någonting. Man bara ligger där och tänker jag vill inte vara här. Men tillslut sa en av narkosläkarna: Nu sprutar jag i narkosens Elin, sov gott, och sen minns jag inte mer. Jag vaknade upp på uppvaket av att mammas hand rörde vid min kind, och det var sådan lättnad. Jag visste att allt hade gått bra! Hade ont såklart i sidan där dom hade gått in, och kände mig extremt trött. Sen kom pappa också och lite senare vaknade jag mer till liv. Vi var där totalt 3 timmar och sen kördes jag tillbaks till avdelningen och rummet. Förresten jag fick inte eget rum :( jag delar med två äldre personer. Har bett om att få byta till ensamrum och om något blir ledigt står jag först på tur. Såklart måste dom prioritera andra patienter med svårare tillstånd, och det förstår jag. Just nu mår jag okej. Känner mig lite halvt bakis och dåsig av all medicinen. Har inte jättebra aptit heller och har mått ganska illa hela morgonen, men det börjar ge sig! Fick i mig typ 6 olika tabletter förut så dom hjälpte nog.  Nu: Invänta lunch & besök från alla möjliga håll!  Kram hörs snart! <3 Trött men glad! Ser inte så glad ut haha, men mådde bra här! Speciellt efter jag fått i mig maten :))