MI ESPEJO

Idag var en tuff dag. Idag var jag tvungen att krama om Sebastian för sista gången. Idag var jag tvungen att säga hejdå till en helt fantastikt underbar vän. Denna person träffade jag för tre veckor sedan och aldrig har jag träffat någon som blivit en så nära vän på så kort tid. Efter ett par dagar på vårna roadtrip fann vi varandra och insåg att vi hade exakt samma mörka humor. Sebastian förgyllde mina dagar under denna tripp. Det finns ingen jag skrattat med så mycket. Så fort vi kom på ett skämt sprang vi till varandra för att berätta det och varje gång brast vi ut i skratt för att ja, vi är ju så himla roliga helt enkelt. De andra tyckte bara våra skämt var tråkiga eller så tyckte de att vi var elaka. Elaka var vi säkert, men det var ju trots allt bara på skoj vi sa elaka saker. Denna kille är en av mina bästa vänner och jag kan vara mig själv till 110% med honom, vilket betyder något otroligt mycket. Jag är tom och vill ha min Seba tillbaka för du är helt jävla underbar och jag kommer sakna dig något obeskrivligt mycket. 1 år från nu eller 10, du kommer alltid ha ett hem i Sverige. Som du sa "Always together, never apart. Maybe in distance.. but never in heart". Te Amo so so so much.                Smiling with tears.            I'll see you soon.