Hittills den finaste intervjun jag fått haft idag

Blogginläggen är ganska få nu för stunden. Var inte oroliga, de kommer uppdateras framöver 😁 Många otroligt intressanta saker pågång i livet och i vardagen just nu! 😎 Och igår, mitt i jag var på ett heldagsuppdrag där jag inte kunde svara i telefon. Så hade jag fått ett missat samtal samt ett meddelande till min telefon som jag blev rörd över att läsa!😁 Jag har verkligen haft många intervjuer under senaste års tid! 🗞📸📞 Även radiointervjuer. Och alla gånger har det varit lika roligt att få ställa upp dela sin berättelse till var och en till olika ställen! 😁 Men idag blev det verkligen en annorlunda intervju via telefon för mig!😁 Kvinnan som hade försökt kontakta mig igår, önskade få en telefonintervju med mig och detta var inte från någon tidning eller något annat mediaställe - Detta var en privatperson som skulle göra en uppsats till sin kurs och ämnet skulle handla om att vara ung och infarkt. Och hon hade valt att skriva om mig! Hon ringde mig klockan 13 idag och telefonintervjun blev hela 45 minuter lång 😁 Att hittills tills idag fått ställa upp prata öppet om min händelse - från min synvinkel - till alla ställen har varit så fint. Men att idag få prata med en av de kvinnorna som fanns där för mig i jobb på TeVa avdelningen på sjukhuset, till rummet och till sängen jag rullades in i. En av dem som tog hand om mig i flera timmars tid strax efter infarkten. Att för första gången få bli intervjuad - Från den andra synvinkeln! Att få prata och dela stunderna idag via telefon med en person som funnits där in real life på plats just då. Som mindes mig. Som garanterat mindes mina reaktioner och de första timmarna bättre än mig själv! Hon mindes hur skrämd och ångestfylld jag hade varit under första timmarna efter operation. Jag hade för varje minsta ljud som pipade i någon maskin frågat vad det var. Och då hon sade det, fick jag några tillbakablickar även av det! Tyvärr minns jag inte nu vem just denna kvinna är till utseende. De var så många som tog hand om mig och kom in till mig, och i den stunden jag var efter min infarkt var det nog omöjligt att komma ihåg allt och alla ansikten. Men jag är däremot helt säker på om jag får se henne i verkligheten, så skulle jag genast känna igen henne 😁 Det kändes så fint att än en gång tänka man uppnått något idag och lyckats komma upp ur slangarna jag låg fastspänd i kämpade för mitt liv i. Där och då. Då var det jag som låg där. Skrämd, rädd, liten och orolig och denna kvinna fanns vid min sida och såg till att jag skulle repa mig. Här och nu. Idag sitter jag hemma i soffan förrän mitt kvällsskift i jobbet. Fått bli vald och få ställa upp på en fin telefonintervju till denna kvinnas uppsats som blev skriven just om mig! Det var en fin och annorlunda intervju jag fick uppleva idag. Den kändes verkligen värdefull ❤️🎀 19.12.2020. Årsdagen jag besökte stället, rummet och sängen var jag hade legat de första dygnen efter infarkten. Här och nu. Livet! //Mojan