Nedräkning

Idag är det exakt 24 dagar kvar innan vi flyttar in i vår nya lägenhet. Jag längtar ihjäl mig. Vi började räkna ner ifrån 10 veckor och tiden har gått så otroligt fort att vi nu är nere på bara tre veckor.Skolan har varit ett rent helvete. På ett sätt har det varit skönt att inte behöva åka till skolan men seminarium via zoom är inte helt optimalt. Det har varit tufft. Igår var det sista dagen på terminen men jag har två tentor till att skriva tills på fredag, sen har jag sommarlov i några dagar. Jag ska jobba på stadsbiblioteket i sex veckor och sen har jag semester hela augusti. Att inte kunna åka till Grekland i år är tungt. Speciellt eftersom att det är första året som inte farfar finns längre. Jag saknar honom varje dag. Sen hans bortgång i september har jag inte velat göra annat än att åka till vårt hus i Grekland. Det var vår grej. Alla somrar som jag spenderat där, som vi spenderade ihop. Jag hade verkligen behövt åka dit men eftersom att läget är som det är så finns det inget mer jag kan göra än att hoppas att vi kommer att kunna åka nästa år. Vi tänder ljus för honom och farmor varje söndag, vilket vi har gjort sen hans bortgång. När jag var liten pratade min farmor om att hon ville flytta tillbaka till Grekland igen, de gjorde aldrig det eftersom att de ville vara nära oss barnbarn. Jag är oerhört tacksam över detta. Det känns skönt att kunna åka och tända ljus vid deras grav och prata lite. Jag har verkligen inte varit på topp den senaste tiden. Det har varit så mycket saker på gång hela tiden att jag känner att jag knappt har hunnit att andas. Nu börjar det lugna ner sig och jag borde kunna börja slappna av men det kan jag inte. Jag vill bara bli klar med mina sista tentor nu, jag vill flytta, jag vill ha en bra sommar. Dessvärre har saker blivit ännu värre den senaste tiden. Vi har en granne som är en riktig psykopat och han har spårat ut helt sista tiden. Det har gått så långt att jag känner mig rädd för att gå i trapphuset, och då vi bor högst upp måste vi alltid gå förbi hans dörr. Jag är livrädd att han ska göra något mot hundarna. Jag känner mig otrygg och vet inte riktigt vad jag ska göra. Han vågar inte visa sig när Fidde är med men han jobbar ju så han kan inte alltid hänga med överallt. Jag har slutat gå i källaren själv för att undvika att möta honom. De flesta dagar har jag valt att ta med mig hundarna hem till mamma och pappa och vara där tills Fidde slutat. Vi flyttar på grund av att hundarna inte fixar trapporna på samma sätt som förut men sen grannen spårat ur har flytten känts som en räddning. Imorgon har vi visning av vår lägenhet och vår hyresvärd ska av någon anledning vara med. Jag har tänkt prata med honom efteråt om grannens beteende. Jag vet inte om han kan göra något men jag vill ändå få berätta. Jag bryr mig verkligen inte om grannen snackar skit om mig eller Fidde, det som är jobbigt är att han står och lurpassar vid sin dörr och när jag kommer så öppnar han och slänger ur sig kommentarer som inte är okej. Ibland möts vi i trappan och då står han bara och stirrar och flinar, det rör mig inte så mycket när jag går själv men det är jävligt jobbigt när jag ska försöka få med mig två hundar upp eller ner. Det fina med allt det här är att grannen inte har någon aning om att vi ska flytta. Vår lägenhet lades aldrig ut på hemsidan (vilket antagligen innebär att hyresvärden känner de som ska komma och titta, vilket är jävligt fult) detta innebär att ingen vet om att vi snart är härifrån. Jag vet att om grannen fick veta det här skulle han vara ännu mer på för att göra de sista veckorna till ett riktigt helvete och jag orkar verkligen inte. Som tur är har hyresvärden ganska bra koll på hur denna granne kan bete sig så han kommer åtminstone tro mig. I alla fall, jag kör på samma princip som jag kört på sedan högstadiet, "ignorera det oönskade beteendet". Jag behandlar honom som luft, tar inga diskussioner, tittar inte ens på honom och rör inte en min när han pratar med mig. Vilket jag misstänker provocerar honom... Men jag ska bara härda ut. Hoppas jag.Nu ska jag fortsätta läsa inför min ena tenta, jag behövde ventilera mig lite bara.