Tankar om säkerhet

Detta inlägg är inte lika glatt och motiverat av denna resa, men ändå så jäkla viktigt att prata om. Jag visste redan innan jag skulle åka hit till Quito att det inte är lika säkert som Sverige, speciellt för mig som inte kommer härifrån. Många varnade mig för vad som kan hända här, till och med hela första skoldagen handlade om vilka faror vi kan komma att stöta på. Men man tror ju aldrig egentligen att det kommer hända MIG. Därför kanske jag tagit lite onödiga risker ibland, men inget överdrivet, jag har ändå alltid hållit mig inom större grupper med människor som kommer härifrån, aldrig varit ute när det är mörkt samt alltid tagit taxi så fort det är så. Då är man inte ett lika stort offer för rån etc. Tack och lov så har inget hänt mig heller, än. Men det har drabbat människor omkring mig och även vänner jag har fått här. Sedan jag kom hit, för drygt en månad sedan, har det varit ett rejält jordskalv, en bussolycka med offer, mobilrån till höger och vänster, etc. Men det var inte förrän igår jag verkligen fick ett uppvaknande av var jag verkligen befinner mig (för ja, jag har varit väldigt bekväm och avslappnad ang. säkerhet). Dels blev min ena vän utsatt för rånförsök på bussen (de skar upp hennes väska) samt att en annan jag känner blev rånad under pistolhot(!) på min gata. Japp, 5 minuters promenad från mig, utanför restaurangen jag och Cecilia åt på förra veckan skedde detta. Jag ska försöka att inte skrämma upp mig själv, och förlåt mamma & pappa om jag skrämt er, men jag ska fortsätta vara försiktig och aldrig bli för bekväm. Annars älskar jag Ecuador, Quito och livet här - det har hittills varit ett väldigt äventyr. Tyvärr så finns det väl risker med alla sorters äventyr :)Pussar & kramar till alla fina, saknade personer där hemma