ATT GÅ VIDARE ÄR EN VÄNTAN

Det svider under mina ögon från alla tårar jag inte kunnat stoppaDe har nog runnit sen Ebbas famn på stationen i LundAllting hände så himla fort, jag var så ivrig inför livetÄndå gjorde inget mig så ont, som frustrationen och besvikelsenöver att han inte fick vara en del av domEn del av mig önskade att det var annorlundaÄven fast jag visste att mycket av det goda som hände just nualdrig hade kunnat ske om jag fortfarande varit tillsammans med honomMen det gjorde ju ont ändåatt få sitt hjärta krossat ni vetDen skiten suger nämligenför alla vi som överlevtoch tagit sig halvt levande ur detJag undrade om det kändes i honom ocksåeller om det bara var jag som var miserabel och lycklig på samma gång"Om du hör något om honom, så säg ingenting till mig.Jag vill inte veta om han är lycklig. Jag vill inte veta om han träffat någon annan.Men du får gärna säga till om han är miserabel."svarar jag Annie och vi skrattar båda tvåKalmar var vackert såhär årsInte undra på att det hade blivit "Årets sommarstad" för typ 89:e året på rakenMen allra vackrast var människorna som jag älskade som bodde i denKenny och jag dricker som vanligt vin på ballenDet fanns nog ingen som var så lik Christina Yang som henneOch jag älskade henne för detTilda kommer med bubbeloch slår sig ner på golvet i vardagsrummetJag berättar om mitt hjärtekross,som jag vaggade i famnenHon fick lyssna på detOch jag fick älta detom och om igentills det inte gjorde lika ontSen grät vi båda tvåoch dansade till Tomas LedinAllt jag villevar att bli älskadVar det så konstigt egentligen?Vi tömmer nästan hela boxenoch pratar livet och all skit man aldrig kunde styra över"Känner du dig stressad över att hitta någon?"frågar han och lutar sig framåt precis som att han hade knäckt koden"Nej. Det gör jag inte. Jag har nog snarare gett upp och känner mig mest likgiltig inför kärleken.Men det är klart att jag också längtar. Det är klart att jag också hoppas, att även jag hittar någonsom verkligen älskar mig, så jag får stå där i bröllopsklänning och höra honom sägaatt han vill stå ut med mig i resten av våra liv. Att även jag gick att älska. Hela vägen.Så det är klart jag också längtar."Sen gråter vi tillsammans och dricker ännu mer vin"Nu är det dax!"säger Kenny och tar min mobil"Nu ska jag ladda ner Tinder åt dig!"Jag skriker rakt ut och kunde inte bestämma migom jag tyckte det var spännande eller obehagligt,tanken på att ens ge sig ut i dejtinglivet igenVi swipar tillsammans och skrattarFår en superlike, han skriverjag får panikoch raderar appenDet var en sorg att det inte kändes så för honomJag undrade hur han gjordeför att släppa taget och gå vidareHan hade alltid haft en förmågaatt kunna ta livet med så mycket lättsamhetJag önskar jag kunde göra detsammaMen i själva verket svider det under mina ögonfrån alla tårar jag inte kunnat stoppaLillasyster frågar hur det känns med alltVi tog inlines runt hemorten i solnedgången"Det var ju han. Det skulle ju varit han.Och sen står man där på sina bara knänoch ber honom älska en,ber honom var kär i en,ber honom att se en.Som att jag skrikerrakt ut ur intetsom att han aldrig hör migDet skulle ju varit han."Vi åker förbi liljekonvaljer och blomsterBåda tänker på mormor men ingen säger någontingDet var svårt med kärlekenEn dag så hade man denoch nästa dag var den bortaDet var som att jag själv inte förstått vad som häntMer än att jag inte kan ringa honom längreDet hade gjort för ontatt höra hans röstJag vill skriva att jag är miserabelMen det är jag inteJag är mer ångestfri än vad jag någonsin varitDet är skönt att vara ensamJag ger mig själv den kärlek jag förtjänarVäntar inte på någon annan än mig självMen ändåKan man va lycklig och ändå sörja?Kan man må bra,men ändå sakna?Jag vill tro detVill tro att man kan vara hjärtekrossadsamtidigt som man är okejPå fyllan säger jagatt jag aldrig kommer hitta någon som honom igenOch det kändes verkligen så, den tanken gjorde ont i varenda cell i hela min kroppDet var nästan så man glömt att man varit hjärtekrossad tidigare,och klarat sigÄven om det ibland tog år att bli okejNågonstans visste jagatt när jag träffar någon annanSå skulle jag byta ut honommot min nyaNågon annan skulle få min kärleksom var menad till honomNågon annan skulle älska migså som han försökte göraNågon annan skulle ta hans platsoch han skulle aldrig få plats merKanske var det därförjag också vissteatt jag inte ville träffa någonFörst då skulle jag tvingasglömma honom helt och hålletDet var jag inte redo förSå man får panikoch tar bort tinderTrots att man vetatt han gick vidare så oerhört fortMedan jag stod kvar häroch väntadepå att du skulle kännaslite mindreDet var okejatt vara miserabelom det betyddeatt jag aldrig varit så lyckligsom jag är idag Överlevoch du ska seatt det finns färger ocksåAtt gå vidare är en väntanAtt älska honom kändes likadantDet fanns en tid för alltI sommar skulle jag dricka vin, dansa och gråtaInte skulle jag ligga med någoneller förälska mig i någon nyDet skulle bara vara jagOch jag skulle vagga minnet av osshär i min famnprecis så längedet behövdebli tröstatJag skulle bära detså som jag så länge burit ossJag ska sluta älska dig imorgonÄven om jag var okej idag/Märta