GRÖNA LINJEN ÅT FEL HÅLL

Sen sover vipå varsitt ställesom om vi intesomnat bredvidden andravarje nattsedan jagflyttade tillhonomOch det värsta varatt ingenting komingen ilskainga tårarbara tystnadJag går till perrongenoch hoppar på tågetsom tog migifrån honomTänktedet var bäst såKanske hade vivarit för näraför mycketför längeKanskebehövde viocksåen platsdit vi kundekomma hem tillistället för attfly frånMen det hade hänt för mycketför att någon annan människanågonsin skulle kunnafylla den platsen igenJag var mitt eget hemJag hadebara migDet var jagsom barDet var migjag litade påDet var hit jag komnär jag inte förstod något annatJag kom hemtill mig självJag fick hans nycklarMina saker i hans lägenhetTandborsten bredvid hansHälften av platsen i garderobenÄndåjag lämnade honomnumera innanhan ens fick möjlighetenatt slänga ut migUrsäktade detmed stora känslorGick i parterapi och tänkteatt det löste sigtillitenSen kallar hannågon annan förattraktivoch det är inte jagJag skriver inte texter om detför jag vill intebjuda på min sorgMitt hjärta varinget skvaller attskriva omJag önskadestundtals attjag inte behövdeha något med detatt göraÄndå var det migdet handlade omutan attjag visste det självJag var liksom inte riktigtbjudenJag var densom fick reda på det sistsom om han inte riktigtmenade detnär han svaradejag älskar digtillbakaSå kanskevar det inte konstigtatt jag inte vände migtill honomtrots att han sagtatt jag kundeKanske handlade det inte omvad man sautan snararevad man gjordeJag önskar något hände i migmen här var det bara stillaDu säger att du älskar migdu kallar någon annan attraktivOch jag får intebli argJag får intetappa detKunde inte bliallt det därmännen saatt man redan varFörsöktehålla emotPrata lugntinte krävasäga attSjälvklartkan du älska migmen kalla någon annanför attraktivBugadeså passatt jag nästanflyttade på migför att göra platsåt någon annanifall du villeha henne merDet tog så lång tid för digatt sluta vara kärSå lång tidatt jag började undraifall du ens börjatbli kär i migSå jag tar tågetlångt bort från honomOch jag håller Viola i handenHade inte sagt till henne änvad du ljugit omhade inte sagt till henne änallt det därdu sa till migMan pratar inte såmed någon annanOch jag ville inteatt Violas bildav vem du varskulle försvinnaHon tänkteså högt om digSå jag sa ingetför jag ville inte bliden där galna kvinnansom jag skullesluta somifall jag fortsatteälska digSå jag går på tunnelbanan,gröna linjen åt fel hållJag skulle vara ensaminte för att jag ville detutan för att jag behövde detSäg mignär du såg migvar det kärlekeller var du också baraensam//Sen släpper man ner gardenoch man märker det knappt självFör allting känns så braoch man är så käroch ingentinghar någonsinkänts såhärförutOch mitt i all förälskelseså tänker man att den här gången,bara just den här gångenså skulle det funkaSå man ger sitt hjärtaför han säger attdet är säkert härSen händer någotoch man får inte tillbaka detMan blir singel ett tagtills man träffar någon nyAvfärdar det helasom en story om kärlekNågot som varit men som inte längre ärFörminskar det till hjärtekrossskrattar bort det med vännernaSom om man inte dogvarje gång man hörde hans namnefteråt//Det hände ingenting härKanske hademitt hjärta blivitförbrukatKan man slösa med kärlekför det kändes som minhade tagit slut