KOM, GÖR RÄTT MED MIG- 8 år senare

Tar på mig mina hängselbyxor med en calvin klein-topp under.Sätter upp mitt precis avklippta hår så gott det går.Brygger kaffe och går runt och plockar ihop andras saker.Det känns nästan som att jag aldrig blivit slagen av någon jag älskat.Det känns som om jag aldrig nästan legat död på sjukhuset.Det känns som att jag överlevt och lämnat allt bakom mig.Dricker mitt kaffe svart, drar undan den del av luggen som liksom irriterande hänger i ansiktet.Det känns som att någon aldrig har haft sönder mig.Men när jag dansar känner jag mig ändå trasig.Och när jag älskar är jag ändå rädd.På golvet i köket, med katten bredvid, med ryggen mot den varma ugnen.Jag gråter. Det känns som att någon aldrig sårat mig.Hur kunde dom? Jag hade ju överlevt.Det känns som om allt som gått snett,ledde mig hit.Iklädd hängselbyxor med en katt precis bredvid,gråtandes över det faktum att det inte fanns något att gråta över.Jag tror jag var fri?Jag tror det var över.Jag tror han var över,här inuti.Jag orkade inte älska honom längre.Jag var trygg här.Han kunde inte röra mig.För det kändes som som ingen någonsin gjort fel med mig.Kom,gör rätt med mig.