NÄR JAG HÄNDE DIG

30 juni 23:48Sen slår det mig i min säng långt ifrån digatt du hade kunnat höra av digprecis när som helstMen ändå var det tystDärefter inser jagatt även jag hade kunnat höra av migprecis när som helstMen jag var så rädd för att du inte skulle svaraEller inte vilja ha med mig att göra Komiskt ändå,eftersom allt här inuti numerahade med dig att göraDet absolut ondastevar att inte vetaom det bara var jagsom fortfarande var kärDet var inte likt migatt bete mig såhärjag som tidigare brukade hoppafrån kärlek till kärlekstod istället helt stillInget hände härEller jo, allt hände härsen du hände migkanske var det det som var problemetDu hände alltid migDet var så fruktansvärt sorgligatt jag under all den här tidenaldrig verkade hända digÅh vad jag vill drabba digSom en storm som sveper bort marken under dina fötterVille vända din värld upp och nerFå dig att skrattaFå dig att komma ihåghur det kändesnär jag hände digÄndå skriver jag inteDet hade varit en alldeles för stor förnedring om du inte ville ha migSå jag häller upp ett glas röttoch ber fjärilarna i magen att gå och döSen väntade jag tålmodigtpå att du skulle gå över//Det var tämligen santnär han lovadeatt han var foreverAtt sluta älska honom kändes som en oändlig omöjlighetJag hade försökt att inte vara kärsen första gången jag såg honomDet hade gått käpprätt åt helvete Till slut hade jag förlikat mig med tanken omatt en del av mig alltid skulle vara kärAlla andra delar i migskulle för alltid streta emot