STJÄRNHIMMELN

Dagen innan det nya året skulle börjaJag ligger med min rygg mot hans bröst och det varma vattnet som omfamnar oss får mig att känna mig lätt som en fjäder.Som om man flyter ovanför vattnet och äntligen kan andas, så känns det att vara med honom.Han tar på mig som om han aldrig tagit på en annans kropp förut, varsamt, vackert, omfamnande.Jag lutade mitt huvud precis där jag gömt mina drömmar (där hans axel blir till hals).Det var kväll och alla ljus var släcka, ändå har inget någonsin lyst så stark som stjärnorna gjorden den natten.Jag letar stjärnfall och förlorar mig själv där någonstans mellan hans nakna kropp och slutet på vintergatan.Tänk att jag var här.Tänk att jag var,precis där du var.En stjärna föll,och jag önskade tyst en hemlighet han redan visste.Några dagar senare slår jag portkoden för att komma in till lägenheten i Lund,men stannar när jag ser hur vacker stjärnhimlen är.Jag log och var tacksam över det faktum,att hur den här kärleken än slutade,så skulle det alltid vara dig jag tänkte på,varje gång jag såg en klar stjärnhimmel.