"Falta un papel" - Det saknas ett papper

Ja den spanska byråkratin borde väl ändå få ett litet stycke. Jag tror att det är ganska känt att den är bland de mer komplicerade sorterna. Spanjorerna själva är väl de som är mest medvetna om läget och suckar tungt så fort det är dags att ansöka om eller förnya något tillstånd. Man brukar säga att landet är uppbyggt på jurister och s k gestorias och det ligger mycket sanning i det. Om man te x ska sälja en motorcykel och inte orkar gå till motsvarigheten till Trafikverket kan man betala en slant och gå till en "gestoria" (In Spain gestorías are private agencies which specialize in dealing with legal and administrative work. For a fee they carry out the trámites (paperwork) involved in getting passports, work permits, car documentation etc and liaise with the Agencia Tributaria (Inland Revenue), thereby saving their clients much inconvenience and queueing time.)  Är det en lite större affär måste även notarien sätta sina tjusiga stämplar och signaturer. Notarierna är nog de som tjänar mest pengar i det här landet. Här snackar vi maktfaktor. Om du inte rättar dig i ledet hos notarien ligger du väldigt illa till. Att korruptionen är påtaglig är också välkänt men det ämnet lämnar jag därhän. Eftersom läget är uppgivet och hopplöst från början och framför allt tar en obestämbar lång tid oavsett om man lyckas eller inte så försöker ganska många hitta vägar och sätt att slippa undan regler och föreskrifter, det har ju funkat förut. M a o bryter alla regler men ingen säger något. Jag har vänner som inte vågat hämta ut rekommenderade brev i tron om att det kan vara något hot från en myndighet och så länge man inte har signerat att man mottagit något kan man aldrig bli skyldig till något så då hämtar man inte ut rekommenderade brev. Att vara brevbärare förresten måste vara ett hopplöst detektivarbete eftersom ingen har sina namn på brevlådan. Det gäller därmed att veta att Francisco Manuel Rodriguez Dominguez  och Ana Maria Duarte de Spinosa y Caridad bor i hus 4C i lägenhet 4E-dcha-B2... (Se bild) I skrivande stund funderar jag på om detta är anledningen till att man ogärna säger sitt namn när man svara i telefon. I stället lyfter man luren och skriker Dígame (ung. "Säg ditt ärende") och om jag som ringer upp vill kontrollera att jag ringt rätt och frågar vem som svarar får jag en rak telefonhöger "Och vem (underton: fan) är du som frågar??". Inser nu att jag talar om fasta telefoner och de finns ju knappt längre så detta är kanske numera en icke-fråga. Men innan man hamnar i klorna på en juridiska instans behöver man införskaffa ett antal dokument som finns hos någon, oftast flera olika statliga eller kommunala myndigheter. När man orkat bestämma sig för att ta tjuren vid hornen och uträtta ett sådant ärende är det bra om man är en fena på mindfulness. Andas lugnt, inse att du har all tid i världen att bara vara och ödsla inga tankar på att ditt ärende ska lösas idag för det kommer det med säkerhet inte att göra. Det kommer nämligen att fattas ett papper. Det gör det alltid. Du kommer således att uppmanas av en halvsovande, ointresserad tjänsteman att uppsöka en annan instans för att få detta papper. När du sedan kommer dit kommer de i sin tur att efterfråga ett annat formulär som du inte har än och så där håller det på i all oändlighet eller tills man ger upp. Här måste jag faktiskt relatera till ett filmklipp jag såg för några år sedan där spanjorerna verkligen driver med sig själva eller snarare speglar sanningen. Jag skrattade så jag grät. Det är riktigt bra så missa inte!  https://youtu.be/UZ5zJpC8GKo Det kan finnas ett litet trick för att underlätta ärenden ibland och det är så klart att ha ett fungerande nätverk av släktingar och vänner som är utposterade i den kommunala eller statliga verksamheten och jättebingo om du har en advokat- eller notariekompis. Då kan du minsann få en gräddfil till det mesta så utnyttja den allt vad du kan. Och hur får man det då? Ett sätt är att se till att barnen får en bra utbildning och studerar flitigt. Sedan kan de förhoppningsvis söka en tjänst inom den offentliga sektorn. Det finns nämligen inget så attraktivt som att ha en statlig eller kommunal anställning i Spanien eftersom du då är anställd på livstid och inte kan avskedas. Följaktligen är det tusentals som konkurrerar om varje tjänst som utannonseras typ en gång om året och då kräver att man deltar i "examenstävlingar",  "oposiciones" (ungefär som vårt högskoleprov fast med tydligt fokus på en myndighet och där de bästa vinner och får jobben). Jag har en vän, 26 år, som pluggat skatteverksfrågor på heltid i över ett år för att kunna delta i examen som hon ännu inte har fått något datum för. Ofattbart att hon orkar. Hennes syster ska göra samma sak när hon har åldern inne.  Dock är det inte så konstigt att dessa tjänster är så populära med tanke på den ekonomiska kris "la crisis" som genomsyrat landet i över 10 år med extremt höga arbetslöshetssiffror som följd. Spanien börjar sakta resa sig och det är verkligen på tiden men arbetslösheten låg i slutet av 2016 på 18-19% och Andalusien har dubbelt så hög arbetslöshet som provinsen Katalonien som ligger på andra plats. Ungdomarna är ju oftast de som drabbas värst. Många jobbar för "slavliknande" kontrakt eller bara på provision utan någon som helst säkerhet, men som sagt det håller sakta på att vända. Jag håller tummarna för att tjejerna ovan ska klara sina "Oposiciones". Då kan familjen andas ut och dessutom kanske de kan få åka lite snålskjuts framöver ;). Så här kan de se ut i porten när du ska besöka någon. Håll koll på siffror och bokstäver alltså så du ringer på rätt knapp.  Så här ser typiska "notarie-papper" ut. Luntor med en massa tjusig text. Stämplar och sigill.  Här utlyses tjänster i den offentliga sektorn. (Staten, Rättsväsendet, Skatteverket, Posten, ung. Andalusiens kommun, Hälso-och sjukvård, Dator/IT).  Här utlyser Skatteverket 973 tjänster.