Skriker efter vår

Mars! Börjar det inte kännas lite som vår i luften nu? Jag vet iallafall att hela min kropp skriker efter vår.  Jag har börjat dejta igen? Kanske är det solen som gör mig galen men jag känner bara såhär: har du en gång blivit krossad finns det inte mycket mer att förlora. Så jag kastar mig ut där igen sen får vi se vad som händer.  Spa med mamma i måndags var inte heller så pjåkigt! Nu när vi inte längre bor under samma tak uppskattar jag verkligen varenda minut med henne. Likaså som jag uppskattar varenda minut med mormor/morfar. Med Firjina. Med farmor. Med pappa. Med Linnea och Emma. Varenda gång jag är hemma i Linköping numera blir jag extra tacksam över alla jag håller kärt.  En tågbiljett till Göteborg bokades även igår. I slutet av mars ska jag äntligen få gosa med Australien-tjejerna igen. SOM jag saknar dem! Och otippat nog ska jag förhoppningsvis börja plugga där i höst!? Spännande va?