Om vad februari gjort

Jag försöker att läsa mer böcker, göra stora frukostar när jag väl är hemma och se Fredrik i ögonen när jag pratar med honom. Jag försöker att gå till hästhagen och säga hej till hästarna oftare och ta mig tid till att skotta snö, ta in post och dra soptunnor utan att stressa. Jag går promenader med en häst skrittande intill mig, springer så snabbt jag orkar upp och ner för byns backar och sitter ibland med benen i skräddarställning på kökssoffan och skriver rapport i skolans ära. Jag öppnar sovrumsfönstret på kvällen när jag ska sova bara för att få lyssna ordentligt på tystnaden och andas frisk luft medan jag fortsätter på min bok. Jag ler och skrattar och tänker på allt viktigt i livet och försöker att prioritera bort det oviktiga. Jag rensar appar på telefonen och tvättar omgångar med tvätt som legat för länge. Jag försöker att sitta på trappen en stund varje kväll, när stalloverallen ändå är på och rumpan inte blir så kall av att sitta stilla lite längre. Jag längtar efter norrskenet och stjärnklara himlar men nöjer mig med att ljuset är tillbaka och att snön äntligen valde att stanna med oss en hel vinter.