Första advent

För en knapp vecka sedan var jag nära på att publicera ett inlägg där jag inte alls mådde bra. Hade egentligen inte mycket att skriva mer än att inget kändes bra. Jag lät bli, för att det ändå inte kändes som att det skulle ge mig så mycket och min blogg har faktiskt mer och mer blivit min virtuella dagbok genom åren där jag ser tillbaka på fina saker jag gjort och varit med om. Att 2020 inte varit ett toppenår kan vi ju alla enas om och jag lär definitivt inte se tillbaka på året med särskilt mycket glädje. Därför kändes det lite onödigt att skriva ihop ännu ett deppigt inlägg. Visst, man behöver inte bara visa de glada sidorna och jag är ändå oftast väldigt ärlig med hur min livssituation ser ut och det är verkligen inte bara glatt och roligt. Men denna gången kändes det inte så bra att spä på det ledsna ännu mer.Därför väljer jag att publicera något helt annat idag, när jag faktiskt känner mig lugn och till och med lite glad för första gången på länge. Jag har haft en så himla fin helg och det tycker jag är viktigt att komma ihåg. När jag om några år kommer läsa inläggen från 2020 ska jag ändå se att det fanns bra dagar också, trots allt. Att jag hade helger som denna, där jag umgåtts med Felicia, bakat lussebullar, spelat sällskapsspel medan bullarna jäst och sett snön falla lätt utanför. Där jag avslutat dagen med en av mina favoritfilmer och till och med sovit bra. Att jag firade första advent med en mysig frukost och lyxade till det med varm choklad, gick på en kall men härlig promenad och slog in julklappar medan jag kollade på Linnéa Henrikssons livejulkonsert på instagram. Det var just på hennes instagram som jag läste att hon var mer peppad på advent än någonsin. Och jag känner verkligen likadant. Ser så fram emot advent, december och jul, mer än på många många år. Har haft mer hat än kärlek åt julen på sistone men i år känns det annorlunda. Kanske för att vi med säkerhet vet att den faktiskt kommer, oavsett hur världen ser ut. För advent och julen kommer, även om det kanske inte kommer se exakt likadan ut som förut för alla. Men det blir inte inställt, och det ger en slags trygghet, en trygghet man inte känt på väldigt länge. När allt detta är över ska jag ändå komma ihåg att jag hade dagar som denna också, då jag var lugn och stressfri. Att det faktiskt har funnits fina dagar under detta året, trots allt.