Portugal

Som rubriken antyder gick det bra med avfärden från Sal trots mina dubier. Jag fick mitt testsvar på PCR-testet från dagen innan 17.45 lokal tid igår, tre kvart efter att det var utlovat, och jag hade lite mailkontakt med provtagaren Doktor Mónica för att förvissa mig om att det var helt och hållet negativt. Det var det och det var en lättnad. Ett viktigt hinder var övervunnet. Jag berättade för vänner som satt i närheten på Tam Tam dit jag gått för att se lite av hockeyfinalen och andra lite mindre bekanta som satt vid bord ute. Efter Kanadas - sett till hur det gick i början av turneringen - överraskande seger gick jag tillbaka till lägenheten för att tömma tvättmaskinen, packa ihop det sista och liksom stänga ner efter lång tid.Taxi till flygplatsen i god tid sedan och så var det munskyddstvång trots att jag ännu var helt solo där. Efter mer eller mindre skräckhistorier om hur resenärer behandlas just nu befarade jag jobbiga timmar för att ta mig igenom hela processen innan det förhoppningsvis skulle gå att gå ombord, men det hela gick synnerligen smidigt. Jag fick visa PCR-testsvaret fyra gånger och passet ungefär lika många, men det var inga problem med min senaste inresestämpel i passet som var för 15 månader sedan lite drygt. Det skulle det heller inte vara eftersom jag skaffat giltigt visum och dessutom betalat böter och visum för tiden före, men jag hade hört att det ändå för en del blir problem och krav på böter. Jag hade den Fátima som ordnade visumet tillgänglig på telefon och Messenger om jag skulle stöta på patrull, men det hela gick helt bekymmersfritt. All personal på flygplatsen var mycket trevlig. Enda tröttsamma var att allt handbagage skulle nagelfaras. Precis allt plockades ut från den lilla ryggsäck och den tygkasse jag hade som handbagage och efter sådan genomsökning blir det sedan nedstuvat alldeles huller om buller så man inte hittar något. Nåväl, jag hade tid på mig att stuva om igen och det kändes betydligt bättre efter att alla kontroller var avklarade och jag kunde få mig ett par mackor och ett par sista Strela Classic-öl. Det lätta illamående under dagen som kanske kom sig av för lite sömn och oro gjorde att jag inte ätit mycket på dagen så mackorna satt fint. Liksom ölen. Jag var redo att åka, redo att lämna ön drygt 16 månader efter att jag senast kom dit från Sverige. En lång tid på samma plats (med bara en veckas utvikning på annat håll i månadsskiftet februari-mars 2020)! Vid midnatt stod jag i kön till att visa boardingkortet och sedan gå ombort och 0.34:30 lättade TAP-planet från flygplatsen på Sal med destination Lissabon. Det var ovant och jobbigt att dra på sig strumpor och skor för första gången sedan januari 2020 innan jag lämnade lägenheten och det var jobbigt att behöva sitta med munskydd på hela flygningen liksom på flygplatsen, men tiderna är ju som de är. Enda avsteget från munskyddstvånget var när jag satt på Ocean Cafe:s servering med mackorna och ölen. En lite jobbig flygning var det, men det kändes bra när planet lättade från marken och jag kunde känna att jag var på väg hemåt. Som tur var var det inte någon jättelång flygning. Jag hade förväntat mig ett halvfullt plan för att man skulle kunna hålla det avstånd som det är så noga med på flygplatserna, men jag vill nog mena att planet var helt fullt. Lite förvånande. Det var en fin inflygning mot Lissabons flygplats i gryningen med vackert färgad himmel vid horisonten innan soluppgång och nattens stadsljus ännu tända där nere trots att det ljusnat en del. Touchdown på Lissabons flygplats, på nu alltså europeisk mark, blev det tre timmar och 21 minuters efter att vi lyfte från Sal och lokal tid i Portugal var 4-5 minuter i 6. Nu väntade nästan sju timmar innan nästa flight, den mot Arlanda, och i den väntan är jag i nu. Ingen gemomsökning av handbagaget här i alla fall. Jag behövde inte ens plocka upp datorn. Och tandkräm och deo passerade också utan att plocka ur. Lissabon är en stad jag besökt alldeles för lite liksom Portugal är ett land jag sett alldeles för lite av. Jag hoppas få möjlighet att återvända lite längre fram i tiden, om det blir lite enklare med resande, men för nu får jag nöja mig med några timmar på flygplatsen. Next stop Sweden. Jag återkommer.