Små onda djävlar

Alltså… det här med insekter. Jag menar… ska det vara nödvändigt? Svenska stranddagar, picknickande, midsommaraftnar kring dukade bord, campingsemestrar, skogspromenader. Allt kan på effektivt sätt saboteras av irriterande flygfän i form av mygg, knott, bromsar, blindknaggar, älgflugor och allt vad det kan heta. Och flugor, bara det! En fluga gör ingen sommar – säger man ju – men en fluga kan göra att man inte somnar. Så är det. Irriterande nog. Detta inlägg skrivs på förekommen anledning. Jag är på resande fot i Sydamerika och jag valde en synnerligen dålig dag att skifta från jeans till shorts för det skulle visa sig att besöket i en kondorpark där det också fanns andra fåglar dessutom medförde en mängd betydligt mindre flygande kreatur i form av knott. Det började ganska plötsligt klia infernaliskt på smalbenen och när jag tittade ner kunde jag konstatera att en smärre knottsvärm höll sig i omloppsbana där nere och även såg till att med hög frekvens landa och bitas. Därav kliandet. Luften stod stilla just där kliandet uppstod och det blev lindrigare med knotten senare, men kliandet bestod. Och inte bara det. Under några dagar ömsom värkte ömsom hettade det i smalbenen och framför allt det ena blev alldeles illrött och aningen svullet. Det var ett mycket kraftigt markerat parti rött på mina vinterbleka ben. Det blev ett sjukhusbesök i Baños i Ecuador, vilket väl i första hand var föranlett av magsjukan jag också drogs med, men när jag ändå var där visade jag också upp mina ben och antibiotika med brett spektrum – man lär sig alltid något – ordinerades och det skulle väl ta död på både magsjuka och eventuell infektion i benet. Om inte mig. Det lugnade sig med kliandet och värk/hettande i smalbenen, men efter passerandet av gränsen mellan Ecuador och Peru kom nästa insektskonfrontation. Nu var det en så kallad bushcamp, vilket möjligen är en term som fötts på Rosa Bussarna och som innebär boende på och i bussen på obestämd plats. Det kan vara mitt i öknen eller på parkeringsplats längs vägen, men i det här fallet var det på en bensinmack med nödtorftig tillgång till toaletter. Det visade sig att det var infernaliskt elaka myggor på det här stället. De som hörsammat att ta med sig och montera upp myggnät klarade sig väl hyggligt, men för oss andra var det en mycket varm natt med många myggbett som väntade. Jag försökte heltäcka mig så mycket som möjligt och bara partier lät jag impregnera med myggmedel, men det hjälpte inte. Myggjäklarna struntade i att det står på förpackningen att de efter applicerande av sådant ska hålla sig borta och bet helt enkelt rakt igenom impregnering och allt. Det var en vederstygglig natt och morgon innan dagsljuset och brisen kom. Det var nog även från andra ställen som sedan en del särskilt myggbitna ett tag – och i förekommande fall fortfarande – mer liknade/liknar prickig korv än annat. Getingar har vi väl klarat oss från ännu, men de kan ju vara rent livsfarliga om man är överkänslig. Jag har hört talas om simpla getingstick som lett till blodförgiftning som i sin tur lett till amputationer! Fruktansvärt. Det vill man ju inte uppleva. Hur som helst har det respekt med sig med insektsbett. Själv fick jag malaria ett halvår efter en resa i Afrika 2004. Det var nog alla myggen längs Nigerfloden i Mali som ställde till med det eländet. Det var lite dödsångest första natten efter hastigt uppkommen feber på kvällen, men sedan jag väl närmast vakat igenom den och lyckats överleva kändes det mindre hotande men ändå jobbigt innan jag uppsökte vård för det efter några dagar. Och är det inte malaria som hotar så är det denguefeber som lurar runt hörnet om man blir myggbiten så även myggor kan ställa till mycket elände, inte bara getingar vid överkänslighet. Jag drar mig också till minnes en gående apsafari i Uganda 1996. Vi var väl en grupp om 8-9 personer som gick med en lokal guide i täten och visst såg vi en del apor i träden, men det jag framför allt minns är att vår guide på ett ställe där stigar skenade iväg åt olika håll plötsligt var helt försvunnen. Kvar stod vi i gruppen och kunde inte göra annat än vänta på hans återkomst. Som på en given signal började vi alla dansa en lustig dans där i stigkrysset, som om bra och svängig musik dragits igång. Vi stod alla nu på en gång och sparkade och sprätte och vad vi nu gjorde och anledningen var att vi alla i samma sekund blivit attackerade av ilsket bitande myror! Och det var som jag minns det värst för de som hade långbyxor för där letade myrorna sig in på ett än mer utstuderat sätt än på oss andra. Det var verkligen som ett överfall från myrorna. Det sägs ju att bandnamnet Hoola Bandoola kom från att ett gäng termiter eller vanliga myror i Kalle Anka & Co skrek just ”Hoola Bandoola!” när de skulle gå till anfall mot något eller någon och det här kändes som en sådan samordnad attack. Nu har solbränna utjämnat färgen på mina ben och medicinen har väl gjort sitt jobb så både magåkomma och smalbensdito har stabiliserat sig. Emellertid är det fortfarande efter halvannan vecka eller vad det är fortfarande en svullnad på höger smalben. Den verkar inte gå ner. Jag misstänker också att det nu upplevda inte är det sista insektsproblemet vi får utstå. Och när jag tänker på det är ju knotten på sätt och vis ett elakare släkte än myggen. Myggorna verkar ju ha någon självpåtagen roll att följa upp det blodsugande vampyrer inte hinner med. Men knotten undrar man ju. Vad har de för existensberättigande? Jag är skeptisk. Deras hela existens bygger väl på att de ska vara föda åt matmässigt mindre nogräknade småfåglar. Är det i rent underdogperspektiv de liksom ska ta ut all orättvisa på oss stackars homo sapiens som någon slags revansch för oförrätter? De syns ju knappt heller! Nej, bort med knott! Avgå! I sammanhanget när nu insekter ska nämnas drar jag mig också till minnes en jobbig natt i Hoi An i Vietnam för x antal år sedan. Jag och en japan delade rum på något enklare giest house och på varsitt håll i det ganska stora rummet drabbades vi båda av ilsket bitande sänglöss. Det såg ut som en befolkningstäthetskarta över Bangladesh på de delar av kroppen som legat närmast underlakanet. Vad har de lössen för existensberättigande? Liksom knotten tror jag att de finns till på rent jävelskap. Det är väl i och för sig också en mission med livet kanske. Kackerlackor då? Ja, de är ju obehagliga att titta på och deras stundom myllrande och tipp-tappanda på klinkergolv när man ska sova är ju inte heller något vidare. De lär ju också av gammal hävd – jämte Keith Richards – vara de enda som skulle överleva jordens undergång. I nuläget är det på resan lite sparsamt med irriterande insekter, men något nytt och bromsliknande figurerade vid poolen under eftermiddagen. Det är väl bara att hoppas att det klarar sig hyfsat ett tag nu. Det brukar ju ändå vara myggfritt i december. Nog om detta tråkiga ämne nu. Det blev lite samlade insikter om insekter.