Att tänka till vid ett inköp

Jag har köpt ett nattlinne. Tänker mig att det kan vara lite mysigt och fint om man någon gång sover borta. Även om jag utan problem kan mysa runt i något halvhasigt och avdankat vill faktiskt även jag, ibland, känna mig uppklädd även som nyvaken. Och kanske för att inte bli utkastad från hotell för att de tror att en uteliggare tagit sig in. NÅVÄL. Jag köpte ett nattlinne. På nätet. Eftersom att jag i handlingsavseenden är en latmask av rang.  Fint liksom! På med en morgonrock över det här och jag är redo för röda mattan! Eller frukostbuffén. Eller vad som erbjuds den dag jag använder det. NÅÅÅVÄÄÄÄL! Men. Som ofta när jag får lite fix-idéer, för det här får nog klassas som en sådan, går det liiiite lite för fort i svängarna. För det jag inte läste, och ni inte ser på bilden, är.... *trumvirvel* ....att den fina spetsen över bysten är ofodrad. I stort sett. Ett tunt tunt tunt transparent tyg täcker dess baksida. Så nattlinnet är genomskinligt över brösten.  Jag har alltså istället för att köpa ett "mmm, gomorron, åh så ofixat fin jag är, har ni sovit lika gott som jag?"-nattlinne köpt ett "lägg dig på sängen, sexy mama will treat you good"-nattlinne.  Jag. Blir. Så. Trött. På. Mig. Själv.  Jag kan inte låta bli att undra om det är värst att gå runt som någon som kostar 2000-kronor per natt eller som någon som behöver 30 kronor till skänks så jag har råd att äta frukost. Jag kan inte låta bli att undra hur det ser ut när jag ska vara behjälplig i heimlich och HLR när Asta och Alvar som ÄNTLIGEN fått lite egentid på hotell sätter frukostflingor och rostat bröd i vrångstrupen  av ren chock så fort jag kliver in genom dörren.  Nästa gång blir jag nog så illa tvungen att uppsöka en butik ändå. Och prova på plats innan jag betalar något. För allas skull.  HEJ!