Rullstolsutprovning på HUL

Så, i fredags åkte jag till HUL, här i Uppsala och möttes av en fysioterapuet, en tekniker och en arbetsterapeut. Tillsammans har vi grunnat igenom vad som är bäst för mig. För dig som inte känner till det så är jag opererad i nacken på grund av spinal stenos och OPLL. Den sista är lite lätt ovanlig och innebär att min ryggrads ligament förbenats på en viss nivå och man tog kirurgsikt bort den skeletteringen. Sen har jag även fått diagnos hEDS, vilket är ett hypermobilitets syndrom och en mutation i kollagenet. Eftersom jag ibland går och svimmar, med mera ska jag när jag ändå håller på kolla upp POTS oxå. Satsar på alla ovanliga diagnoser... hehe... Tja, nä. Men diagnos är alltid bra, så att man vet vad som är fel och har fakta. Och att man kommer ur den eviga diskussionen med läkare att det är stress och ångest. Nån som känner igen sig? .... Min nya sportstol är tänk att kunna fungera, när jag ger mig ut på egen hand. Kolla så fin den är och lättrullad. Men tänk, även om det sitter i huvudet att det är toppen och så skönt att: - inte ramla - komma fram - inte ramla - inte få lika ont - inte ramla Japp, nu har jag varit på rullstolsutprovning. Säga vad du vill om Sverige, men att man kan få komma och få en specialdesignad rullstol (eh, två faktiskt) tycker jag är amazing!  Mycket kan fungera bättre i samhället, ändå när det verkligen gäller, så finns det ett otroligt nätverk. Jag är så tacksam för den hjälp jag fått.  På HUL, hjälpmedelscentralen i Uppsala, med mina vardagshjältar som inte är med på bild.  Det här är min gamla transportstol, till vänster. Den är stadigare och supportar min rygg och höft bättre, men är jobbig att rulla själv.  Jag har alltid trott mig om att var så openminded, och ändå känns det som ett nederlag. Dessa konstiga känslor. Jag skulle aldrig tycka eller säga så åt någon annan, som gått igenom det jag har. Men jag har tydligen en måttstock på mig själv och en annan på andra... Utmärkt tillfälle för personlighetsutveckling! Så nu ska jag lära mig att rulla!