Ännu friska

Jag vill inte ta ut segern i förskott, så jag säger bara att jag och Vera ännu är friska, och imorgon har pappan varit symptomfri i 48 timmar. Det är bara fakta, så tekniskt sett jinxar jag inget här. Men ta i trä, peppar peppar, spott och tvi, en handfull salt över axeln och syra i ögat för säkerhets skull. Inte för att man är vidskeplig eller något.Nu har jag verkligen ingen aning om hur den här magsjukan fungerar, men i mitt huvud borde vi kunna ta ut segern på torsdag kväll om vi klarar oss dit. Då är det tjugofyra timmar sedan Simon har varit symptomfri i två dygn. Det skulle ju kännas vansinnigt trist om vi skulle bli smittade såhär på slutrakan, men samtidigt så aktar man ju inte bobborna lika mycket då det faktiskt inte är någon som är sjuk och spyr, så aldrig vet man. Inatt sover jag ändå i vår säng igen (men med eget täcke!) efter två nätter på divankudden intill Veras säng. Första natten var den hård som sten då vår vanliga madrass är en sådan som formar sig efter en (tempur? Är jag helt ute och cyklar?), men sen kom jag på genidraget att vika vårt dubbeltäcke dubbelt och ha som bäddmadrass. Sen kvarstod bara problemet med att dynan var rätt liten. Och förstås att Vera blev för uppspelt över att jag låg så nära, så nära varje gång hon vaknade, vilket resulterade i att våra morgnar plötsligt började mellan två och tre timmar tidigare än vanligt. Jag försökte ju bara ta henne till min säng för att sova, men det var så nära till golvet och golvet var så nära alla saker, inklusive roskisen och fåtöljen, så det blev inte mycket sömn där.Hur roligt är det att läsa om magsjuka och våra äventyr inom dessa fyra väggar!? Jag gissar hysteriskt roligt.