Babydiscot

Igår var det återigen dags för babydisco och vi var naturligtvis på plats. Dock var det nära att vi skulle ha missat det. Jag har tagit bort Facebook-appen för att undvika onödigt scrollande, och råkade bara ta upp det på webbläsaren dagen innan då jag fick syn på evenemanget. Huhh, tänk om ett evenemang skulle ha ägt rum i staden och vi inte skulle ha varit där. Skulle det ens ha ägt rum då liksom!?  Vera hade köpt en ny kjol dagen innan som hon älskade typ fem timmar, och sen valde hon en klänning som väl är närmare två år gammal, för liten och så sliten att man inte riktigt ser att dedär färgade plupparna ska föreställa hjärtan. Jag kände mig som en fattiglapp där men Vera var nöjd. Jag var så irriterad hela dagen igår på vädret. Annars brukar det inte röra mig, men vi är lite fast här hemma då vi har bilen på service nu i flera veckor och man inte kan cykla ens till butiken. Och såklart stör det mig att jag har fått körkort men inte har möjlighet att köra och öva. Sen när vi får bilen tillbaka är det risk för att väderförhållandena är helt annorlunda, och jag vill inte riktigt köra i slask.  Vi gick alltså med vagnen igår till disco, och sen gick jag vidare för att jag var kattskötare. Det gick nog helt bra och en promenad ensam gjorde bara gott då vi hade haft alltför många strider på dagen och energin jag använde mig av efter typ två var energi som jag egentligen inte hade.Vera tar liksom alla strider hon råkar snubbla över nu. Om hon får kall mjölk ska den vara varm, och om hon får varm mjölk ska den vara kall. Om vi har två bitar melon i kylskåpet och jag skär upp den ena till henne så är det den andra hon vill ha. Ni vet säkert. Det är nästan outhärdligt då det händer hela tiden. Alltså faktiskt. Hela. Tiden.