Hotellvistelse i Härmä

Redan för ett tag sedan hade Simon spanat in ett spahotell i Kalajoki, och den här helgen hade vi inga planer så vi passade på och åkte iväg en natt. Dessvärre meddelade de över telefonen då vi skulle boka att själva spaet var stängt under januari, och vi var väl kanske inte annars så himla sugna på Kalajoki, så vi fick börja leta runt efter annat. Vi vägde lite mellan Vasa, Tampere eller spahotellet i Härmä, men valet föll på Härmä för att simhallen där var så fin och de hade ett nytt 100 kvadratmeters lekrum, och vägen dit var kortast och enklast. Det väger ju faktiskt en del.Nå, när vi kom fram och hade fått nycklarna meddelade de att lekrummet var stängt för att de hade haft norovirus för en vecka sedan. Inte så kul med tanke på att det var en av de största anledningarna till att vi valde Härmä. Rummet var enkelt och outrustat, gymmet var okej men hade lite tråkiga maskiner, maten var sisådär men simhallen var vi nöjda med. Och Vera hade ändå superroligt fast vi fick sitta på rummet med en klistermärksbok istället för att busa i ett lekrum på kvällen. Vi badade ju desto mera. Två gånger, så nu kommer jag som i övrigt avskyr att åka till simhallen att leva på de poängen jag samlade under helgen ett bra tag framöver. Ching-ching! På kvällen åt vi vid en av hotellets restaurangen med a la carte-meny. Man fick beställa av menyn eller Koti Pizza, och för Simon föll valet på det sistnämnda. Jag åt en abborrfilé som var helt okej, och Vera fick stora mängder franska, lite grönsaker och en hamburgare.  Det bästa från resan var kanske då vi åkte hem och svängde in till en affär som är i anslutning till Powerpark. Där serverades god brunch och det fanns en hoppborg som Vera sprang till medan hon ropade "makkihan!!" (maxifun). Tekniskt sett vågade hon inte sätta fot i själva hoppborgen, men mattan nedanför hoppade hon duktigt på. Och bredvid fanns en lekhörna för lite mindre barn som hon trivdes i.  I brunchen ingick en kakbuffé som jag förstås gärna testade. Drömmen ändå. Det kan ju kännas som att det blir lite för mycket med först hotellfrukost och sedan brunch, men vi fixade det. Jag är fortfarande stinn och klockan är elva, men jag ångrar ingenting. Mat alltså, så bra.På tal om det så blev jag lite peppad att komma igång med träningen igen, efter att ha prövat på gymmet på hotellet lite. Det är så typiskt att man är så bra igång med träningen, gör framsteg hela tiden, älskar att träna och mår bra av det, men så blir man sjuk och blir borta ett halvt år. Eller är det bara jag!?