Sol, motion och tal

Solen gör såna underverk med humöret nu. Fast det känns släpigt att ta sig ut ibland så är det alltid värt det, och då man går in tillbaka är man en förändrad människa. Vi har försökt röra på oss lite mer (utan bil) på sistone också. Det slog mig hur mycket vardagsmotion jag har börjat gå miste om då jag har börjat köra. Jag har ju cyklat i snitt mellan fem och tio kilometer per dag och ofta gått till graven på kvällen, men nu är det bra om jag cyklar tio kilometer i veckan. Blää. Den här sommaren kommer gå till historien som den då jag plötsligt gick upp 20 kilo om jag inte anstränger mig lite mera. Tanken var ju liksom att körkortet skulle vara ett nödvändigt ont, men det blev mer en lyx. Nå, har tänkt nu att vi ska cykla till dagis då jag har mina självstudiedagar, och alltid då vädret tillåter och vi inte har bråttom någonstans.  En glad unge med en pigg mamma på gården idag, efter att jag hade tvingat ut oss.  Vera har börjat prata väldigt mycket nu, och det är så roligt. Jag hann nästan, men bara nästan, bli orolig över hennes tal då rätt många konsonanter fattades, men nu ploppar de in en efter en känns det som. Heja Veran! Jag hade i ärlighetens namn hunnit kapa av en del skärmtid redan, så hon skulle få prata och öva ännu mer i leken.  Lika bra det. Jag skulle helst slänga ut teven (men kanske lyfta in den tillbaka till kvällarna då) egentligen.