saras sluta snusa-guide

I december 2015 slutade jag snusa. Jag stängde in mig i min lägenhet en helg, åt ölkorv, chips och godis, snusade Onico och svettades framför The Sims. Det har faktiskt inte varit en överdrivet jobbig resa, sjukt nog. Jag fick min första ordentliga dipp i somras. Då var jag helt säker på att jag bara skulle skita i allt och börja igen. Men av någon anledning lyckades jag hålla mig. "Ett år" sa jag till mig själv, "i ett år ska jag lyckas vara utan i alla fall" och sen blev det min årsdag och i have never looked back. Att sluta med snus är det bästa jag gjort. Jag är inte lika ojämn i humöret, jag har aldrig ont i tandköttet, jag sparar jättemycket pengar och framför allt JAG ÄR AV MED ETT BEROENDE. Därför tänker jag ge er mina bästa tips för att bli snusfria!1. Läs forum för folk som vill eller har slutat snusa. Läs 1177:s sluta snusa guide. Hitta stöd hos folk som vet hur det är och som har gjort det förut.2. Sluta romantisera snuset. Jag romantiserade snuset helt otroligt mycket och det gör jag till och med fortfarande ibland men det får man sluta med. Försök se snus för vad det egentligen är, ett gift, ett beroende, något som innehåller ämnen som fräter sönder tandköttet. Jag läste en väldigt bra sak på ett sluta snusa-forum. En kille skrev typ såhär "Snuset löser inga problem, det förändrar ingenting i ditt liv och hjälper dig inte i dina motgångar. Det är en drog och den kostar dig jättemycket pengar.". Det tog jag med mig helt otroligt mycket de första gångerna. Jag såg mig inte bara som en snusare utan jag ville även vara en snusare vilket för min del var grunden till min ovilja att sluta.3. Onico. En del slutar hellre helt - fine gör det - men Onico hjälpte mig och hjälper mig fortfarande så otroligt mycket. De första månaderna snusade jag Onico på heltid. Inte lika mycket som jag snusat vanlig snus men ändå liksom dagligen. Ju längre tid det gick desto mindre Onico använde jag. Nu köper jag en dosa när suget verkligen faller på eller om jag ska festa. Oftast när jag köper en dosa har jag den i flera veckor, glömmer bort den och hittar den i en låda och ba "just det!". Nu tror jag t ex att det var typ två veckor sedan jag köpte en Onico!4. Var inställd på att det kommer komma dippar och att de kan vara helt otroligt djupa. Jag har haft två rejäla dippar en i somras som jag nämnde ch en i höstas. I höstas stod jag till och med med en av Antons dosor i handen och var liksom SÅ nära att ta en men jag struntade i det till slut.  Det man ska ta med sig är att dessa dippar kan vara djupa men de varar sällan länge. Oftast några timmar och max någon dag. Det går att härda ut! Majoriteten av tiden tänker jag knappt ens på snus nu för tiden. Den tiden kommer och den är fantastisk!5. Tänk på pengarna. När jag snusade tänkte jag alltid att det inte kostade så mycket, att det var en summa jag tyckte var rimlig, att det var värt det. Men nu i efterhand känner jag hur otroligt stor skillnad det är ekonomiskt. När jag snusade gick det åt ungefär fem-sex dosor i veckan, på festkvällar (som var allt vanligare för mig på den tiden) gick en dosa på några timmar. Det blir flera tusen kronor per år! Räkna ut hur mycket ert snusande kostar er och var ärliga med er själva! Föreställ er att ni skulle vinna samma summa och endast köpte snus för dem. Det vore ju riktigt sjuk, eller hur? Bilder på mig och min lilla snusläpp. Ofta önskar jag att jag aldrig började snusa på heltid. Jag önskar att jag fortfarande hade kunnat snusa då och då. Snuset är väl som alkoholen är för många; ett sätt att landa ett ögonblick. I solen på en uteservering: en öl och en snus. I soffan efter maten: en snus och andas ut.. Att sluta snusa är som att vara olyckligt kär. Kanske kommer jag vara olyckligt kär i snus i perioder hela mitt liv. Men det är värt det, tycker jag. Majoriteten av tiden ägnar jag inte ens en liten tanke åt snus. Ofta glömmer jag bort att jag hållit på med det. Jag är fri från ett beroende och nikotinet styr inte längre över mitt humör eller mitt liv. Och för det är det verkligen värt det!Så om ni vill sluta, prova. Det går! Och är det svårt och ni faller tillbaka, prova igen. Någon gång kommer ni att lyckas och även om det inte känns så i början så kommer det alldeles alldeles strax kännas helt fantastiskt.