Det är okej att börja om hur många gånger som helst. Så för en första gång, ännu en gång!

"Tryck över bröstet, gråten i halsen, en saknad av något man inte kan förklara. Jag är ju egentligen hur lycklig som helst, varför känner jag såhär?" Ångest, vilken jävla grej va. Något man inte kan hjälpa eller förklara som ovälkommet dyker upp när man minst anar det. Behöver lite självpepp idag så here it comes, det kanske kan hjälpa någon mer än mig och om fallet är så så är ingen lyckligare än mig. Idag är dagen jag börjar tro på allt igen, det har varit svårt ett tag nu, det är inget jag tänker sticka under stolen med. Mycket idéer som snurrat i tankebanan och jag är trött. De senaste veckorna, månaderna, har verkligen testat mig. Känns som att jag skrapat upp mig själv från insidan, testat gränserna styrkemässigt och tänjt gränserna för mitt hjärta. Under ett sista tappert försök att hålla fast i något som inte var menat att finnas blev greppet som annars varit stenhårt svagt. Jag tappade fattningen. Men ändå, här är jag, inte hel men 100% levande. Jag står fortfarande. Kanske fortfarande är tårögd mer än vad hjärtat bubblar men jag är klar. Redo för att denna nya dag och tidsepok ska börja, att jag ska börja tro igen. Tro på att planen för mig och mitt liv inte bara är det som redan hänt mig, det måste finnas mycket mer. Redo att börja tro på min framtid, mitt öde, att det fortfarande skrivs, formas, raffineras och väntar på att fulländas.  Tror att nu är en bra tid att komma ihåg hur kärlek känns. Oavsett vem som sårat mig, vad som tagits ifrån mig. Oavsett hur många gånger jag limmat ihop alla delar av mitt hjärta. Oavsett hur många gånger jag varit tvungen att börja om från början. Idag. Idag är dagen jag slutar att stå emot mig själv, hålla tillbaka. Slutar vänta på saker jag önskat varit annorlunda.Idag kommer vi ihåg att det fortfarande finns mycket fina människor i den här världen, i vår omgivning. Människor som menar väl och som vill vad du vill. Nu ska ni få höra, jag tror att det är såhär. Den dagen man slutligen inser att det verkligen finns ett syfte för allt. Varje steg. Varje gång hjärtat krossats. Varje glädjefyllt ögonblick. Varje förlust. Att allt är pusselbitar vars bild inte riktigt fullständigt målats färdigt än, men att det kommer, då vet man. Idag är min dag. Min nya tomma canvas. Dags att blåsa bort ångestmolnet och gå oförskräckt - glatt - och med ett gränslöst hopp - in i mitt nya liv. Det är dags!