Hyllningsinlägg 30/30

Mitt sista inlägg i denna serie. Vilka inlägg det har blivit. Tänk att det bara har varit så naturligt att skriva såhär. Allt ifrån mina vänner, dom närmaste till dom som man bryr sig om. Till familjen så nära sin mamma, syster till sina kusiner. Till en bästa vän, till ett syskonbarn, andra barn som betyder så oerhört mycket för en, gudbarn. Till mina arbetskamrater, gamla som nya.Till mina chefer, vissa som har satt ett lite starkare fotavtryck. Till en stor inspiration inom träning eller ett sätt att vara, genom att vara sig själv. Till alla som har gjort nått fint för mig att minnas. Jag är tacksam för det, jag önskar det kan rädda mig, jag hoppas verkligen det.  Till mitt sista inlägg kommer det handla om min fina, bästa, rara, söta, underbara Jessica. Man sparar det bästa till sist sägs det och det har jag gjort. Kommer inte kunna förklara vad hon betyder för mig men jag ska göra ett försök.  När jag började jobba så jobbade hon på ett boende längre bort, såg henne då och då men vi märkte nog aldrig av varandra. När hon jobbade på dungen så kunde vi självklart hälsa på varandra men det var inte mycket mer än så. Tyckte hon verka snäll och go. Sen en kväll jobbade vi ihop och hade så himla kul ihop. Tyvärr så lever han inte idag men Frank Andersson var med på tven och vi skämtade om hans rumpa. Så efter den kvällen blev jag hennes stjärtis och hon blev min stjärtan. Kommer nog bara vara hon och jag som förstår. Så man kan säga att Frank tog oss samman, vilken man!  Jag vet inte vad som hände mer eller hur det hände men jag fick verkligen världens bästa kontakt med Jessica. Alltså inte sådär okej kontakt, eller bra, det var mer än så. Tänker många gånger ”finns hon på riktigt?”  Vi träffas inte så ofta men försöker så gott vi kan och när vi ses är det min favoritstund. Vi har verkligen daglig kontakt, varje dag. Det känns lite sjukt men vi har över tusen dagar på snap och det är snart tre år. Det handlar inte om snap men det handlar om den kontakten vi har, vi måste helt enkelt veta hur vi mår eftersom vi bryr oss så mycket om varandra!Vi har alltid roligt och vi har så mycket vi delar.Känns ibland som vi är ett. Känns som jag kan prata med mig själv, känns som hon förstår mig, dömmer inte mig och vill alltid, ALLTID att jag ska må bra, mår jag inte bra så kan hon oftast vända på det.  Tack vare dig skrattar jag lite mer, är ledsen lite mindre och ler lite oftare.  Nyp mig i armen! Tänker jag när jag tänker på henne, om vårat vänskap. Tycker det är så himla fint. Om hon kunde se sig själv genom mina ögon.  Min Jessica, hoppas du läser detta och förstår vilken stor betydelse du har i mitt liv och hur tacksam jag ör att du kom in i mitt liv och gjorde det till ett bättre ett. Tack för att jag fick dela min mörkaste hemlighet med dig, för det gjorde jag. Tack för att du finns och tack för allt du ger och gör. Jag älskar dig ❤️