Hyllningsinlägg 8/30

Dom senaste dagarna har varit utmanande och ett test för mig själv att jag ska bromsa, vara snäll mot mig själv. Vissa dagar har det gått bra, jag har gjort det jag mått bra av och jag har till och med tagit in om någon sagt att jag gjorde det bra eller att se någon bli så tacksam över saker och ting. Andra dagar har gått tvärtom. Drivit mig själv till gränsen jag inte klarat av, tillåtit mig att någon ska ta så mycket onödig energi av. Gör mig väldigt arg och sen blir jag besviken på mig själv.  Kommer bli bättre, det tror jag på, vägen dit är bara så lång. Men ger fortfarande inte upp. Så är det.  Till min hyllning vill jag med glädje och varmt hjärta tillägna åt en väldigt fin människa. Tänk att hon har ett av det renaste och finaste hjärta jag mött.  Jag minns inte när men hennes positiva energifyllda närvaro gjorde mig glad och arbetsdagarna väldigt lätta, hon var en stor favorit i hemtjänsten bland all personal jag mött. Vi hade aldrig några sura miner och förstod varann väldigt bra. Det är konstigt ändå. Vi jobbade ju ändå inte så mycket tillsammans men det är inte det som är det viktiga, det är dom stunderna. vi väl gjorde det.  Jag såg henne som en del mig var hon. Jag vet, det låter väldigt konstig men det är det inte för mig. Jag såg likheter. Kunde vi gå i väggen, bli sjukskrivna, var det verkligen tufft då? Svar ja. Jag hade aldrig någonsin trott att vi skulle göra det. Vi skulle aldrig visa det öppet. Må låta drygt att jag kanske uttrycker det såhär men jag vet att hon förstår hur jag menar. Hon har gått igenom så himla mycket. Antagligen mer än mig. Men jag ser det såhär, det viktiga är att man inser vad som hänt och tar det därifrån.  Tyvärr har hon flyttat, men nej, inte tyvärr, är ju så glad för hennes skull. Huvudsaken är såklart att hon mår bra.  Genom stormen inser man vilka som verkligen bryr dig. Det är verkligen sant. Hon är så genuint snäll och fin människa. Är så glad att jag fick chansen och träffa henne. Så himla glad. Jag önskar att alla delar snart blir hela, men inte för snabbt. I sin takt. Sen en dag skålar vi för livet och vår vänskap, visst är det fint ändå?!  Bryndis, tack för att du är du och för allt du ör för alla. Du är så viktig. Ta hand om dig. ❤️