Fan vad det är svårt att vara en bra människa när man har det så jävla bra

Hej! Jag har precis spenderat två timmar på St Pauls uteservering och nu känner jag själväckel. Inte för jag satt på St Pauls uteservering med en kaffekopp i handen läsandes på en bok om miljön, utan för att det kom förbi en hemlös person som sålde tidningar. Situation Stockholm. Likt min bordsgranne och min bordgrannes bordsgranne skakade jag på huvudet med ett avvisande leende när han artigt frågade om jag ville köpa. Efter mitt nekande kunde jag inte fokusera på boken längre. Istället följde jag honom med blicken medan han fortsatte. En man och en kvinna stannade. På avstånd såg jag hur tidningsförsäljaren skuttade av glädje och förmodligen lättnad när han såg hur mannen och kvinnan tog fram sina telefoner. När han sträckte tidningarna mot dem hörde jag hur kvinnan sa att han kan sälja de till några andra (efter att de hade betalt) och vinkandes lämnade de honom. Kvinnan hade förövrigt pälsväst, Louis Vuitton väska och klackskor. Jag må vara fördomsfull men tycker det var extra fint. När jag läste vidare i boken, Det här förändrar allt, kapitalismen kontra klimatet av Naomi Klien, läste jag en annan grej som gjorde mig illa berörd. Hundörade sidan. Kan citera. Och som ni säkert uppfattat av titel handlar boken om hur klimatförändringarna hindras av kapitalismen. Just detta utdrag kommer från ett kapitel som heter "Billig arbetskraft, smutsig energi: Paketpris" och utdraget beskriver de människor som fallet offer för den billiga tillverkningen. "Offren för allt detta är människor: människor som förlorar sina fabriksjobb i Juárez och Windsor, arbetarna som får jobb på fabrikerna i Shenzhen och Dhaka, jobb som numera är så nedgrderade att en del arbetsgivare sätter upp nät längst kanten på taket för att fånga upp anställda när de hoppar för att ta livet av sig eller där säkerhetsbestämmelserna är så bristfälliga att hundratals arbetare dör när byggnaderna rasar samman. Offren är också småbarn som suger på blyhaltiga leksaker, den anställde i Walmart som förväntas arbeta över Thanksgiving bara för att bli nedtrampad av en lavin av hysteriska kunder utan att ens då få ihop en lön att leva på. Och bybor i Kina vilkas vatten förgiftas av en av dessa kolkraftverk som vi använder som ursäkt för vår passivitet och också medelklassen i Beijing och Shanghai vilkas barn tvingas leka inomhus eftersom luften luktar så illa." Fick en dålig smak av munnen av att läsa detta. Inte konstigt. Jag minns när jag precis hade läst Modeslavar (tips), efter det handlade jag inte nyproducerade kläder på månader. Den senaste månaden har jag handlat fyra plagg. Nyproducerade. Man glömmer fan för lätt.  Och det är inte så att det är första gången jag nekar en hemlös eller tiggare. Verkligen inte. Det är snarare avvikande att motsatsen händer, som för de flesta antar jag. Jag vet inte varför jag blev så tagen idag. Kände att jag verkligen ville skriva om det. Och nu har jag gjort det. Fan vad det är svårt att vara en bra människa när man har det så jävla bra ställt.